Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Denna lilla älg målades för 4500 år sedan. Foto: Örjan Holmberg/SRVästerbotten
Lycksele

Lyckseleälgar målade för 4500 år sedan

Nu vet man hur gammal hällmålningen i Lycksele är. Den är cirka 4500 år och kom till under yngre stenåldern har Västerbottens museum nu kommit fram till.

Västerbottens museum har kunnat datera målningen genom att ta prover från ett jordlager nedanför målningen som påverkats av samma människor som målade älgarna på stenhällen vid Korpberget i Lycksele.

Vid sommarens arkeologiska utgrävning hittades 15 pilspetsar och ett pilspetsämne av kvartsit som alla låg inom några kvadratmeter nedanför hällmålningen. Det var ett fynd i världsklass, dels eftersom det sällan hittas många spetsar samlade och dels att det antyder att pilspetsarna ingått i någon ritual vid målningen.

De flesta arkeologiska fynd från stenåldern leder till kunskap om människans liv rent materiellt medan fynd kopplade till människans tankevärld är sällsynta.

Pilspetsarna och målningen är inte samtida
Redan i sommar konstaterade arkeologerna vid utgrävningarna att pilspetsarna var av en typ som användes under bronsåldern och därför yngre än själva hällmålningen. Målningen har daterats till 2500 f Kr och pilspetsarna är kända för att tillverkats omkring 1800 f Kr.

Jans Heinerud som är arkolog på länsmuseet i Umeå har en möjlig förklaring till hur pilspetsarna hamnat vid Korpberget. Han tror att en ny jägargrupp hittat förfädernas målningar som då var många hundra år gamla och att man användt platsen till ett offer där man lagt ned pilspetsarna.

Kolbitar gav dateringen
För att datera en hällmålning från stenåldern behöver man organiskt material som kan kopplas till de människor som utförde målningen. Under pilspetsarna fanns ett kulturlager med små bitar av kol som har analyserats med C14 metoden. Under detta lager fanns bara opåverkad jord och därför har arkeologerna antagit att kulturlagret är gjort av de första människorna på platsen.

En datering till yngre stenåldern stämmer också med vad man vet sedan tidigare om hällmålningars ålder. En intressant sak med fynden i Lycksele är enligt Jans Heinerud är att mellan att målningen gjordes och att pilspetsarna lades ned inträffade en dramatisk förändring. Omkring 2000 f Kr ändras fornlämnningarnas karaktär och livet syns ha blivit kärvare i Norrland. Det kan ha varit en klimatförsämring som påverkade människorna och ett forskningsprojekt pågår där arkeologer och naturvetare samarbetar kring att ta reda på mer om vad som hände just då för 4000 år sedan.

Reporter: Örjan Holmberg
orjan.holmberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".