1 av 2
Masuma Novak. Foto: Gunnar Lantz/SR.
2 av 2
Skolbarn på Hedlundskolan i Umeå. Foto: Tommy Engman/SR.

Barn från sämre förhållanden blir mindre omtyckta i skolan

Barn från familjer i lägre samhällsklasser får mindre uppskattning i skolan än de som har det bättre ställt, visar en ny avhandling gjord vid Umeå universitet. Och det finns en tydlig koppling mellan en sådan skolsituation och ohälsa och lågbetalt jobb senare i livet.

– Att de barn som kommer från dåliga socioekonomiska förhållanden är mindre omtyckta av lärare och elever, och det här har inte pratats så öppet om tidigare, säger doktoranden Masuma Novak på institutionen för folkhälsa och klinisk medicin i Umeå.

Följdes under 14 år
Det är enkätsvar från de ungefär 1000 personer som gick i nian i Luleå 1981, och uppgifter från bland annat deras lärare, som ligger till grund för avhandlingen som Masuma Novak har gjort. Eleverna följdes med flera uppföljande enkäter under 14 år, från nionde klass tills de fyllde 30 år.

De som hade fattigare, lägre utbildade föräldrar var oftare mindre omtyckta av lärare och andra elever i skolan, kan Novak visa med de här uppgifterna.

Och senare i livet blev de som var mindre omtyckta i högre grad rökare, utbildade sig mindre och fick lägre betalda jobb. Och det senare hänger i sin tur ihop med vanligare förekomst av värk i nacke/rygg och övervikt till exempel.


Vill att skolan ska utjämna skillnader
Utifrån det här föreslår Masuma Novak att det ska bli en del av folkhälsoarbetet att ge elever från sämre förhållanden extrahjälp i skolan.

– Vi behöver hjälpa de här barnen som kommer från dåliga socioekonomiska förhållanden, och vi behöver riktade insatser som kan stötta dem att nå högre utbildning. Och det kommer att hjälpa dem att få ett stabilt jobb i framtiden och i det långa loppet minska deras ohälsa, säger hon till P4 Västerbotten.

Den läxhjälp som ordnas i vissa skolor tar hon som exempel på en sådan insats. Men för att kunna göra det här på bästa sätt tycker hon att vi behöver ta reda på mer om vilken hjälp de här eleverna egentligen behöver bäst och har mest nytta av.

Dessutom tycker hon att mer behöver tas reda på om vad som gör att en elevs klassbakgrund påverkar elevens skoltillvaro negativt och att effektiva sätt för hur skolor kan motverka det behöver tas fram.

För det visade sig i studien att de som kom från dåliga ekonomiska förhållanden, men fortsatte med två års utbildning eller mer efter grundskolan, fick betydligt mindre ohälsa än de som inte gjorde det, och därför argumenterar Novak att en nyckel är att alla ska få förutsättningar för att lyckas fortsätta läsa.

Brist kring att jämföra med etnisk bakgrund
Materialet som ligger till grund för avhandlingen har en styrka i att så många som 97 procent av eleverna i den här årskullen har deltagit under hela tiden från 16 till 30 års ålder. Men det finns också vissa begränsningar, som blir tydliga när resultaten ska tillämpas på ett Sverige av idag, framförallt att alla deltagare i studien har mer eller mindre samma etniska bakgrund.

I stort sett alla av dem har svenskt eller finskt ursprung. Masuma Novak säger att det här gör att resultaten i första hand går att användas för att beskriva förhållandena i svenska städer med en liten etnisk mix, om det ska gå att säga något säkert.

Masuma Novaks forskningsarbete med avhandlingen har bekostats av Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS) och Genusforskarskolan inom Umeå universitets centrum för genusstudier. Novak försvarar sin doktorsavhandling den 12 mars.

Gunnar Lantz
gunnar.lantz@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista