Ingen nedläggning av Glesbygdsverket

En nedläggning av Glesbygdsverket har aldrig varit aktuell. Det svarar verkets tillförordnade chef de 13 remissinstanser som föreslagit det i sitt yttrande om framtidens glesbygdpolitik.
Fem länsstyrelser hör till dem som vill lägga ner, bland dem länsstyrelserna i Västerbotten och Norrbotten.

NUTEK föreslås istället få ta över Glesbygdsverkets uppgifter. Samma tanke har ”Folkrörelserådet Hela Sverige ska leva”. Rådet vill att den sammanslagna organisationen ska placeras i Östersund, där Glesbygdsverket finns idag.

Glesbygdsverket i Östersund har funnits sedan 1991 och ska verka för goda levnadsförhållanden och utvecklingsmöjligheter i gles- och landsbygd.
Deras mål och riktlinjer har varit oförändrade sedan starten och därför tillsattes en utredning. I april i fjol konstaterade den att det inte finns någon landsbygdspolitik i Sverige - men att det behövs - och att frågan borde utredas vidare.

Utredaren Erik Westholm föreslog att verket skulle byta namn till Landsbygdsverket och att frågorna skulle föras över från närings- till jordbruks-departementet.

Ett 70-tal remissinstanser har yttrat sig om utredningen och av dem har 13 varit inne på tanken att lägga ner Glesbygdsverket och föra över deras jobb till andra myndigheter. Men att Glesbygdsverket skulle läggas ner var aldrig en fråga.
- Det är ingenting som utredaren över huvud taget tagit ställning till eller berört i utredningen, så därför har ju ganska få remissinstanser behandlat den frågan, säger Jan Cederwärn, tillförordnad generaldirektören för Glesbygdsverket.
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".