Närpolisen får lämna kvarteret

Nu läggs både närpolisstationer i Skellefteå och kvarterspolisstationer i Umeå ned. På nittiotalet då närpolisreformen kom satsade man på närpoliser som skulle synas i samhället och vara nära medborgarna.

- Det förebyggande arbetet finns inte längre, säger kvarterspolisen Stig Oscarsson.

I ett hyreshus på Ersboda en trappa upp i en tvåa håller kvarterspoliserna till. Här har de funnits i 13 år och de flesta som bor här vet vem Stig Oscarsson och Jan Westerberg är. När de kom hit 1990 var Ersboda ett oroligt område med stora ungdomsgrupper ute på kvällarna men så är det inte idag. Då i början av nittiotalet satsade man på närpoliser, polisen skulle synas ute i samhället, det var närheten till medborgarna som var det viktiga.

Polisen ska stå på två ben, vara förebyggande och repressiv men det förebyggande arbetet finns inte längre, konstaterar Stig Oscarsson.

- Förut fanns en helt egen avdelning, plus kvarterspoliserna.

- Det här arbetet värderas inte längre tydligen, säger Jan Westerberg

För närpoliserna på Ersboda är det solklart, det nära polisarbetet behövs.

- En del ungdomar ringer hit och kommer hit på besök, sådana vi hade som brottslingar för några år sedan. Ingen kan rädda alla, men kan man rädda en så... säger Stig Oscarsson.

Cirka 50.000 kronor på ett år sparar polisen i Umeå när Ersboda kvarterspolisstation läggs ned.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".