Utomnordiska saknas på valsedlarna

Människor med invandrarbakgrund är underrepresenterade på listorna inför kommunalvalen i Västerbotten i höst. 7 procent av väljarkåren har utomnordisk bakgrund men på listorna har bara drygt 3 procent utomnordiskt klingande namn. Det visar Sveriges Radios granskning.

Azra Suljic, 19 år och Socialdemokrat är en av få med invandrarbakgrund på listorna i Robertsfors. Hon hoppas på en plats i fullmäktige.

– Jag vill kunna ändra och påverka och vara aktiv. Jag vill synas, jag har idéer och jag vill kunna utveckla dem, säger Azra Suljic.

På valdagen i september har drygt 210 000 västerbottningar rätt att gå och rösta. Sju procent av dem har utomnordisk bakgrund enligt Statistiska Centralbyråns definition. Det vill säga att minst en av deras föräldrar är födda utanför Norden.

Men politikerna på listorna till kommunalvalen motsvarar inte befolkningen utan här dominerar människor med helsvensk bakgrund. SCB lämnar inte ut uppgifter om enskilda politikers bakgrund, men Sveriges Radio har räknat personer med utomnordiskt klingande namn på valsedlarna.

Och i Västerbotten är det bara 3, 3 procent av politikerna på listorna som har utomnordiskt klingande namn.

Att människor med invandrarbakgrund är underrepresenterade ser Anders Lidström, professor i statsvetenskap på Umeå Universitet som ett demokratiskt problem.

– En bra demokrati bygger på att det finns representanter för olika grupper i samhället som känner till vad det finns för krav och behov och önskemål i olika delar av samhället och som har med sig det när man fattar beslut. Och då måste politikerna representera medborgarna i allmänhet, alla medborgare.

– Vi kommer att ha minst lika mycket människor i Sverige med utomnordisk bakgrund framöver, kanske fler, och då måste partierna ta tag i det här. Det tror jag alla partier är medvetna om också, säger Anders Lidström.