Lena Saedén på Länsstyrelsen. Foto: Tommy Karlsson Ravström/SR.
Miljö

Sanering av föroreningar för långsam

1:31 min

Det går för långsamt att sanera landets alla förorenade marker, trots att staten satsat hundratals miljoner kronor på att få igång arbetet. Handläggare Helena Fürst på Naturvårdsverket säger att takten måste öka om målet med att sanera prioriterade områden ska vara klar 2050.

Arbetet med att sanera förorenad mark går för sakta enligt Naturvårdsverket. Det trots att staten ifjol satsade 515 miljoner kronor. Bidragen går via Naturvårdsverket till Länsstyrelserna som använder pengarna till utredningar och för att jobba med tillsyn. Målet för regeringen är att de områden som är prioriterade ska i huvudsak vara sanerade senast år 2050 och därför har sedan 2004 ungefär 500 miljoner kronor avsatts årligen.

I Sverige totalt finns uppskattningsvis 80 000 områden och i länet är det över två tusen platser som har gifter i marken. Däremot håller Västerbotten tidsplanen. Det anser Lena Saedén på miljöavdelningen på Länsstyrelsen:

– Ja det för vi. För det är många år fram till 2050 och de delmål som är satt att klara fram till dess har vi koll på säger hon.

På Länsstyrelsens lista på prioriterade områden i Västerbotten står bland annat Scharins. Ett gammalt industriområde vid Skellefteälvens kant, där marken är full av dioxin. Så kikar man på vad som ska göras i Hörnefors, där det stått en massafabrik tidigare. Högst upp på listan står en halvö där det pågår full aktivitet, Rönnskärsverken.

Men att det inte går så fort att sanera som många hade hoppats på beror på flera saker. Dels så har det varit en otydlig organisation på statlig nivå och dels så tar saneringar väldigt många år. Så har det även tidigare varit kommunerna som har fått betala 10 procent av kostnaden för att sanera ett område. Det har påverkat takten mycket, eftersom det kan ha blivit väldigt kostsamt för kommuner som vill rensa bort arsenik och andra gifter på förorenad mark.

Nu betalar inte kommunerna den procentsatsen längre utan det räcker att ta på sig huvudmannaskapet. Det här hoppas politiker kan göra att kommuner i allt högre utsträckning kommer att ansöka om bidrag för att starta arbetet med förorenade markområden. Även mindre kommuner som nu inte behöver betala lika stor del.

Lena Saedén jobbar på miljöenheten på Länsstyrelsen och hon upplever det som om kommunerna i Västerbotten har en stor vilka att få bort föroreningarna:

– Viljan att kommunerna tar på sig huvudmannaskapet och ansöker om pengar hos oss är det som gör att arbetet med att sanera kan gå snabbare. Den viljan finns här, så därför går det bra för oss säger hon.

Under året har arbetet med några av de prioriterade områdena i Västerbotten gått vidare. Det har då främst handlat om Scharins och träimpregneringen i Holmsund och acetonfabriken i Lycksele.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista