EU-kritiken måste tas på allvar

Det var de EU-kritiska partierna som tog hem majoriteten av de västerbottniska rösterna i valet till Europaparlamentet. Statsvetaren Magnus Blomgren säger att det här valresultatet visar på en politisk uppfattning som politikerna måste ta på allvar.

EU-kritiska junilistan hade drygt 16 procent av väljarnas stöd i de starkaste kommunerna. Omkring 9 procent får miljöpartiets röst i till exempel Uppsala. Betydligt starkare står vänsterpartiet, med över 40 procent av rösterna i Västerbottens län.

Det var 2,6 procent av landets väljare som uttryckte sitt missnöje genom att rösta blankt. Det här är siffror från valnattsrapporteringen, den slutliga sammanräkningen är inte klar ännu.

Valdeltagandet var lågt. Knappt 38 procent av de röstberättigade gick till valurnorna. En del av det kan nog också ses som EU-kritik. EU-kritiken är ingen isolerad företeelse, det visade valet om valutasamarbetet tydligt, Magnus Blomgren påminner om TV:s bilder under valnatten som visade hur de röda fälten med nej-majoritet bredde ut sig först i norr.

- Då började man i kommentarerna skylla på tråkiga norrlänningar, sedan visade det sig att det bara var Stockholm och något distrikt i Skåne som röstat ja till EMU, säger Magnus Blomgren.

I flera andra länder har också EU-kritiska partier fått väljarnas röster.

- Det som är unikt i Sverige är att det finns politiskt etablerade krafter som redan tidigt tog den här ställningen, medan det växer fram nya krafter i en del andra länder.

För att öka folks intresse för politiken på EU-nivå måste vi sluta prata om ”EU-frågor” och ”Sverige-frågor”. Både politiker och journalister måste berätta om politiken generellt, beslut fattas på EU-nivå, i riksdag och i exempelvis Umeå kommun, säger Magnus Blomgren, statsvetare vid Umeå universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista