Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Forskning

Miljoner för bättre ekomjölksproduktion

Publicerat fredag 4 februari 2011 kl 16.54
Miljoner till ekomjölksforskning
(2:20 min)
Ett glas mjölk. foto: Annika af Klercker/Scanpix.

Två umeforskare får nära tre miljoner för att forska fram bättre utfordning för ekologisk mjölkproduktion. Dels för att det ska bli lönsammare för bonden, dels för att tillvarata naturens resurser och minska övergödning i natur och vattendrag.

Det är ju fodret som kossan äter som ska omvandlas till mjölken vi dricker, förklarar forskaren Mårten Hetta.

– Mycket av anledningen till att vi dricker mjölk är ju för att få i oss högvärdigt protein, och protein byggs upp av kväveföreningar och då måste man få kväve till djuren både för att de ska kunna växa och producera och fungera normalt.

Mårten Hetta är forskare vid grovfodercentrum på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Tillsammans med kollegan Pekka Huhtanen ska han titta på sätt att göra den ekologiska mjölkproduktionen effektivare genom vilket foder man ger kossorna. Kväve är i mångt och mycket nyckeln. Det fungerar som ett gödningsmedel i markerna, och det behövs för att bygga protein – som i mjölkprotein. Det knepiga är att det går inte att ge kossan hur mycket kväverikt foder som helst i hopp om att få större mjölkmängder. Vid en viss punkt läcker kvävet ut i urin och gödsel, vilket till slut hamnar i vattendrag och leder till övergödning.

– Det har ju riktats en viss kritik mot den ekologiska för att det blir ett läckage av kväve till miljön, att det uppstår ett kväveöverskott fram för allt då i mjölkproduktionen och att det då dyker upp i vattendragen och sen i havet och övergöder.

– Ska vi öka den ekologiska produktionen måste vi kunna visa att vi tar ett stort ansvar så att det verkligen är så att säga bra för miljön förutom att det är ekologiskt med de regelverk det innebär, säger Mårten Hetta.

Det är kanske inte så att konsumenterna kommer att märka nån skillnad, att mjölken blir godare eller nyttigare, det ligger utanför forskningen säger Mårten Hetta, men förhoppningsvis gör forskningen att fler bönder kan ställa om till ekologisk produktion för det är något som allt fler konsumenter frågar efter.

Mårten Hetta och hans kollega har fått 2,7 miljoner för att forska i tre år. I det första steget ska man pröva olika foder till kossan för att hitta gränserna där kvävet börjar läcka ut istället för att bli mjölkprotein. Det andra året ska man testa närproducerade foder som kan ersätta till exempel soja från Sydamerika.

Det tredje året ska man uforska möjligheterna att använda kossan själv som proteinfabrik. För i magen våmmen kan hon själv sätta samman beståndsdelarna till proteinet med hjälp av mikroorganismer.

– Alla kor har en viss förmåga att producera eget protein men det brukar inte riktigt räcka till och därför tillför man protein utifrån. Och då gäller det liksom att optimera komagens syntes av eget protein och då ska man kunna minska tillförseln av protein utifrån. Det vore det absolut bästa och mest ekologiska konceptet för mjölkproduktion.

– De tre stegen tillsammans ska då bilda ett bra beslutsunderlag för hur vi ska proteinförsörja de ekologiska korna, säger Mårten Hetta, forskare vid SLU i Umeå.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".