Skellefteå

Nytt sätt att rehabilitera

Nu testas rehabilitering i en trädgård i Skellefteå. Det är ett försök för att få personer som stått utanför arbetsmarknaden länge.

- Vi jobbar med det gröna och det kreativa i lugn och ro för att få folk att få tillbaka lusten och kanske söka en utbildning efterråt säger Projektledaren Karin Dahalberg.

Hur länge personerna får vara på Hälsans trädgård bestämmer den som remitterar deltagaren. Hit kommer man genom Arbetsförmedlingen, Psykiatrin, Försäkringskassan eller kommunala omsorgen.

Det finns bara måndagar och fredagar och tiden däremellan bara försvinner. Det är orden från en av deltagarna i Hälsans trädgård när hon ska försöka beskriva vad det betyder för henna att ha en tillvaro på Rosengård i Skellefteå. Här pågår ett försök med att ha rehabilitering bland blommorna fram till 2013.

Margot Kågström är det som är så nöjd över sin tillvaro just nu, att dagarna bara försvinner. Hon är handledare på Rosengård där växthuset och alla rabatter står i blom. Att byta ut samtalsrummen till att prata i en trädgård i stället är nu verklighet i Skellefteå. Ett EU-projekt pågår fram till 2013 med rehabilitering i en trädgård. Projektledaren heter Karin Dahlgren och hon beskriver sin oas som ett bra rehabiliteringssätt och hoppas på en fortsättning även efter EU-medlen tar slut:

- Det är jord och frön som kostar sedan är det vi i personalen och deltagarna som gör resten, glädjen och sammanhållningen.

Och vi ser också att det ger bra resultat på de människor som redan varit här och lämnat oss.

I Skellefteå finns också sen 2003 ridterapi där hästen är anställd av landstinget. Så terapi som flyttas ut från samtalsrum är vardag på Rosengård. Bland blommor och blad ska nu personer som behöver stöd och hjälp och som varit långtidssjukskrivna eller arbetslösa en längre tid få hjälp tillbaka. Hur länge personerna är här bestämmer den som remitterar deltagaren och hit kommer man genom Arbetsförmedlingen, Psykiatrin, Försäkringskassan eller kommunala omsorgen. Frågar du Margot Kågström om hur länge hon får stanna så säger hon:

- Jag blir kvar så länge jag får för det finns inget bättre än att stoppa fingrarna i jorden och vara utomhus säger hon till P4 Västerbotten.