Friskolor hot mot kommunens ekonomi

Sju ansökningar om att starta friskolor ligger hos Skolverket. Kommunerna är inte förtjusta i att tillstyrka, eftersom det kostar pengar.

Att starta en friskola har blivit en möjlighet att behålla skolan i byar där den kommunala skolan är nedläggningshotad.

Just nu finns sju ansökningar om fristående grundskolor i länet hos Skolverket. Fem av ansökningarna är från byar där den kommunala skolan är nedläggningshotad. Det är Åmsele, Uttersjöbäcken, Åbyn, Gumboda och Flarken.

Kommunerna ska nu yttra sig till Skolverket om de anser att friskolorna ska få startas eller ej. Det bara Flarken som fått klartecken av kommunen. Åmsele, Uttersjöbäcken och Åbyn har fått nej av sina respektive kommuner, och Gumboda väntar på beslut.

Ett skäl till tveksamheten är att kommunerna, som ofta beslutat om skolnedläggning för att spara pengar, gör inte samma besparing om det blir en friskola, som kommunen då måste betala skolpeng till.

Skolverket tar det slutgiltiga beslutet under hösten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".