Blodgivartvisten blir nu en rättslig fråga. Foto: Janerik Henriksson/ Scanpix.
Västerbottens län

Blodgivartvist blir rättslig fråga

Landstingets jurist: ”Uppgifterna är känsliga”
1:52 min

Landstinget har sagt nej till att lämna ut uppgifter om blodgivare, men Karolinska Institutet ger sig inte. Nu vänder sig Karolinska till kammarrätten för att få ut uppgifterna, för att kunna få tag i blodgivare som kan ha spridit en livshotande sjukdom genom blodtransfusioner.

- Avsikten är ju att vi ska kunna identifiera vad det är för faktor som ligger bakom det här och förhoppningsvis kunna testa nya blodgivare för detta så att man kan vara säker på att det här inte fortsätter, säger Olof Nyrén är professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Olof Nyrén förklarar att tillgång till blodgivarnas uppgifter är viktigt, eftersom sjukdomen som spridits är livshotande

– Det är alltså ett antal personer som dör till följd av det här, uppenbarligen, varje år och förhoppningsvis ska vi kunna förebygga de här dödsfallen, säger Olof Nyrén, professor i klinisk epidemiologi vid Karolinska Institutet.

Cirka tusen blodgivare i landet gett blod där mottagarna drabbats av allvarliga lungbesvär, i hälften av fallen har blodmottagarna avlidit. Komplikationen kallas TRALI, transfusion related acute lung injury. Karolinska Institutet har velat få ut fler uppgifter om blodgivarna för att få mer information om deras sjukdomshistoria och analysera deras blod.

Men landstinget i Västerbotten är ett av de som sagt nej, och nu vänder sig Karolinska till kammarrätten. Testresultat är känslig information, tycker landstinget, och befarar att blodgivarna kan lida skada. Men Olof Nyrén stöder sig på att kammarrätten har gett institutet rätt vid tidigare prövningar.

- Vi menar att det är lagligt och vi kan också ge lugnande besked om att data kommer att vara lika säkra hos oss som de är på landstinget.

 Linus Johansson är jurist på landstinget i Västerbotten. Han ifrågasätter inte att uppgifterna kommer att vara säkra också på Karolinska Institutet, men menar att det kan bli en fråga om framtida forskning. 

- Vi har fullt förtroende att uppgifterna kommer att vara säkra. När vi gjorde den här bedömningen då tog vi hänsyn till att uppgifterna är känsliga, och främst, med tanke på att uppgifterna ska få bli identifierbara och användas för obestämd framtida forskning så anser vi att det är sekretess på de här uppgifterna.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".