Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Det brinner i en industrilokal. Giftig rök sprider sig österut mot Giraffens köpcentrum. Alla som befinner sig i området bör bege sig därifrån. Boende i området uppmanas att gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation. För mer information lyssna på Sveriges Radio P4 Kalmar.
(Publicerat idag kl 17.16)
Västerbotten

Minoritetslagstiftning efterlevs inte

Publicerat onsdag 31 juli 2013 kl 04.15
Umeåbo: "Det är väldigt mycket som inte fungerar"
(1:46 min)
1 av 2
Satu Lindgren ordförande i föreningen Romer i minoritetsgruppen. Foto: Mikaela Pallin/SR.
2 av 2
Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix.

Kommunerna och landstinget i Västerbotten lever inte upp till lagen om nationella minoriteter. Trots att lagen är tre år gammal erbjuder flera av länets kommuner inte modersmålsundervisning, till exempel. Nu ska länsstyrelsen i Stockholm utbilda landets alla kommuner och landsting i hur de bör efterleva lagen.

Satu Lindgren ärumeåbo och rom. Hon tycker att det är mycket som kommunen skulle kunnat brustit i sen lagen instiftades för tre år sedan. Exempelvis att det inte går att få modersmålsundervisning. Men framför allt vill hon blicka frammåt, för hon tror att kommunen är på rätt väg.

Sverige har fem nationella minoriteter: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Lagen om nationella minoriteter och minoriteters språk från 2010 ska ge alla fem vissa grundrättigheter, som rätt att samråda i frågor som rör minoriteterna på kommunal nivå till exempel.

Tre av minoriteterna – samer, tornedalingar och sverigefinnar – har dessutom särskilda rättigheter i lagen. Men knappt hälften av landets kommuner har infört grundskyddet fullt ut enligt länsstyrelsen i Stockholm, som tillsammans med Sametinget ska följa upp hur lagen efterlevs.

Enligt rapporten så erbjuder varken Umeå eller Dorotea förskoleverksamhet på samiska - trots att de är så kallade Förvaltningskommner. Och Landstinget i Västerbottens län informerar inte alls om de nationella minoriteternas särskilda rättigheter. Och i många kommuner går det inte att få modersmålsundervisning.

Ann-Marie Algemo på länsstyrelsen i Stockholm tror att det har att göra med för dålig kunskap.

– Det förefaller framför allt som att lagstiftningen om minoritetslagstiftningen inte blivit kända ännu i hela landet, i kommuner i landstingen och hos myndigheter. Eftersom det inte finns något statsbidrag eller nåt sånt incitament för arbetet med de andra minoriteterna så är det som att kommunerna inte kommit i gång med det ännu, säger hon.

Så nu ska kommuner och regioner runt om i landet att utbildas på nytt. Eftersom det saknas möjlighet till sanktioner mot de kommuner som inte följer lagen måste man försöka med information och samtidigt göra klart för varje kommun exakt vad dom är skyldiga att göra. Men information räcker inte, menar minoritetsrättighetsforskaren Christina Johnsson.

– Så nästa steg är att göra lagen tydligare, och jag tycker också att man ska skriva om den i form av rättigheter och att göra rättigheterna utkrävbara. Lever inte myndigheten upp till det här ska man kunna vända sig någonstans och klaga, säger hon.

Petra Quiding
petra.quiding@sverigesradio.se

Mikaela Pallin
mikaela.pallin@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".