Soha Arifi med knäppta händer, hemma i lägenheten i Umeå. Foto: Olov Antonsson/Sveriges Radio
Umeå

Soha Arifi: Umeå är en lugn och vacker stad

"Umeå är en plats där jag kan lugna ner mig"
6:32 min

Soha Arifi från Syrien har bott i Umeå i ett halvår. P4 Västerbotten har träffat henne hemma i lägenheten på Carlshem. Hör henne berätta om det nya livet i Umeå och tankarna om framtiden. 

- Jag heter Soha, jag är 40 år gammal, säger Soha Arifi, när jag ber henne ge exempel på vilka svenska ord och fraser hon hunnit lära sig under de sex månaderna i Umeå. 

Vi sitter i vardagsrummet i Sohas lägenhet på Carlshem. Hon har fått hjälp av kommunen med ett lån till möbler och en tv. 

Soha dukar fram kaffe och kanelbullar. Hennes tioåriga dotter Sara och de tre syskonbarnen Muhammed, Nour och Sama sitter lite längre bort i rummet och lyssnar. 

- Umeå är en lugn och vacker stad, säger Soha, som jag pratar med, med hjälp av den arabiska tolken Muhammed. 

Det har gått ett drygt år sedan Sveriges Radios utrikeskorrespondent Cecilia Uddén mötte Soha på en polisstation i Alexandria i Egypten. Hon hade då förlorat tre av sina fyra döttrar på båten som skulle ta familjen över Medelhavet.

Soha och hennes dotter satt instängda på polisstationen i Alexandria, misstänkta för olaglig migration. Utan pass ansågs Soha som en potentiell säkerhetsrisk. 

Cecilia Uddén kunde inte hålla tillbaka tårarna inför talespersonen för Egyptens utrikesdepartement, som hävdade

-  Vi måste respektera lagar och regler.

Soha släpptes senare ut häktet och fick så småningom komma till Sverige, som beviljar uppehållstillstånd till alla som flyr från Syrien.

- När jag kom hit var jag helt slut. Och fortfarande tänker jag mycket. Men det viktigaste är att det är ett ställe där jag kan lugna ner mig, säger hon. 

Soha sitter i soffan framför mig med knäppta händer. Hon är blek och pratar tyst när jag ber henne berättar om sitt liv i Umeå.

- Jag går i skolan för att lära mig språket. Sen kommer jag hem. Ibland går jag och handlar, berättar hon. 

Hon har två systrar i Umeå.

- Självklart är de mitt största stöd. De betyder mycket.

En tredje syster omkom också hon på båten som skulle ta dem över Medelhavet. Den systerns barn bor nu med Soha och dottern Sara i Umeå: Muhammed, 7, Nour, 11, och 20-åriga Saama. 

7-åriga Muhammed kan redan flera ord på svenska:

- Flygplan, fladdermus....vad heter du? (skratt)

Soha Arifi berättar om det som hon längtar efter mest av allt: Att återförenas med sin man Hussein som är kvar i Syrien.

- Jag tänker på honom hela tiden. Det finns en hotbild mot honom och jag är orolig. 

Nu kämpar Soha för att Hussein ska få komma till Umeå. Familjen har rätt att få återförenas i Sverige, och de har redan skickat in en webbansökan till Migrationsverket. Men Soha tycker att det tar för lång tid.

Maken Hussein arbetade som entreprenör i Damaskus, innan oroligheterna bröt ut. Soha Arifi var sjuksköterska. De gifte sig och fick fyra barn. 

- Vi hade ett jättebra liv, säger Soha. 

Nu pratar de ibland på telefon och över internet, men internettillgången är skakig i Syrien. 

- Vad skulle det betyda om din man fick komma till Sverige? frågar jag.

Det skulle betyda mycket. Vi har båda lidit tillräckligt, säger hon. 

Jag avslutar besöket hos Soha Arifi med att fråga om hon kan känna hopp inför framtiden. Svaret kommer snabbt: 

- Inshallah - om gud vill. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".