Emanuelle Charpentier i labb.
Emanuelle Charpentiers forskning är banbrytande. Foto: Annika Östman/SR

Inget Nobelpris för Umeå idag - nya chanser på onsdag

Kartlagt av Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna
1:59 min

På onsdag har Emmanuelle Charpentier nya chanser då Nobels kemipris delas ut. 

Upptäckten finns kanske närmare dig än du tror, exempelvis i en tallrik med fil eller yoghurt. Där finns nämligen bra bakterier som fascinerade forskaren Emmanuelle Charpentier.

I Umeå för några år sedan fick hon tid att förutsättningslöst försöka förstå hur bakterierna fungerar. Deras värsta fiende är faktiskt virus.

Bakterierna har därför skapat ett försvarsystemet. I arvsmassan ser det ut som upprepade fem långa och däremellan korta bitar.

Det här briljanta försvarssystem CRISPR fungerar som att bakterierna tar bilder på brottsmisstänkta fiender, i profil och framifrån. Sedan kan bakterierna med bilden i högsta hugg känna igen ett virus som en gång visat sig i närheten. Därefter skickas ett enzym ut, CAS 9, som likt en schweizerkniv hugger isär och förstör viruset.

Försvarssystemet med minnet och kniven, som kallas CRISPR/Cas9, clustered regularly interspaced short palindromic repeats, lyckades fransyskan Emmanuelle Charpentier i Umeå kartlägga och få stabilt tillsammans med amerikanska Jennifer Doudna i Kalifornien.

Utan att ana det skapade de därmed också ett oerhört effektivt och billigt verktyg för att klippa isär vilka gener som helst hos växter, djur och människor. Det som kan liknas vid ett slags kniv av molekyler har, enligt många, lett till största förändringen inom gentekniken sedan 1970-talet, men också till mycket debatt.

Den här genkniven kan troligen användas för att bota genetiska sjukdomar, men också förändra människors arvsmassa för all framtid.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".