En rapport visar att närmare 600 personer färre dött i Västerbotten under en 16-årsperiod. Hälsokontroller tros vara orsaken.
1 av 2
En rapport visar att närmare 600 personer färre dött i Västerbotten under en 16-årsperiod. Hälsokontroller tros vara orsaken. Foto: Claudio Bresciani/TT
Läkaren Margareta Norberg
2 av 2
Läkaren Margareta Norberg. Foto: Örjan Holmberg/SverigesRadio
Tips från publiken

Hälsokontroller har räddat hundratals liv

Läkare: Länsbor borde få hälsokontroller på betald arbetstid
1:11 min

Västerbotten skulle haft en överdödlighet om inte systematiska hälsokontroller införts visar en studie.

På 70- och 80-talen var det alarmerande många som dog av hjärt- och kärlsjukdomar i Västerbotten. Åderförkalkningssjukdomar var större i länet än inom något annat landsting i Sverige. Landstingspolitikerna beslutade därför att erbjuda alla en hälsoundersökning i förebyggande syfte.

Om samma sak hade hänt i Västerbotten som resten av Sverige hade vi haft en överdödlighet i Västerbotten.

Fram tills nu har det saknats studier som handlar om huruvida hälsoundersökningen haft avsedd effekt. Men på senare tid har forskare i Umeå kunnat visa att 587 personer fler hade dött i Västerbotten, under en 16-årsperiod (1990-2006), om dödligheten varit densamma som medeltalet i resten av Sverige. Forskningen tittade på dödligheten hos personer under 75 år i Sverige jämfört med personer i Västerbotten, där en del hade gått på hälsokontroller. I resten av Sverige fanns inte samma möjlighet.

– Om samma sak hade hänt i Västerbotten som resten av Sverige hade vi haft en överdödlighet i Västerbotten. Men vi har sprungit ikapp och till och med sprungit om, säger läkaren Margareta Norberg som är koordinator för hälsoundersökningar i Västerbotten.

Norberg anser att de påvisade sambanden ger ett starkt stöd för att fortsätta arbeta med förebyggande hälsovård. Hon är övertygad om att Landstinget sparar pengar på hälsoundersökningarna och en studie av de ekonomiska effekterna är på gång.

Främst har problemet med hjärt- och kärlsjukdomar som Västerbotten haft minskat, men de förtida dödsfallen i andra sjukdomar har också gått ned. En rimlig förklaring är att en hälsosammare livsstil även minskar risken att insjukna i cancer och andra sjukdomar.

Effekten av hälsoundersökningarna är betydligt större bland kvinnorna än bland männen, ett resultat som förvånat forskargruppen. En förklaring kan vara att undersökningarna i huvudsak utförs av kvinnor och att de har lättare att föra konstruktiva samtal om ändrade livsvanor med andra kvinnor. Därför ser forskargruppen det som en utmaning att utveckla hälsosamtalen så att fler män inspireras till en livsstilsförändring.

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".