Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Lars Lustig, Foto: Anna Burén/Sveriges Radio.
Lars Lustig, länsråd vid Länsstyrelsen i Västerbotten. Foto: Anna Burén/Sveriges Radio
Länsstyrelsen i Västerbotten

Begärde ut stor mängd handlingar – dök aldrig upp

Lars Lustig, länsråd: Jag vill betona hur viktigt vi tycker att det är med offentlighetsprincipen
6:00 min

En medborgare har via mejl begärt ut alla handlingar som arkivförts hittills under 2017 på Länsstyrelsen i Västerbotten. Det hela medförde en hel del jobb för myndigheten, men personen som begärt ut handlingarna dök inte upp för att hämta ut dem.

Det rör sig om 8000 ärenden med olika handlingar som personen begärt ut. Länsstyrelsen i Västerbotten hade ingen möjlighet att lämna ut alla handlingar på en gång, utan erbjöd till en början att lämna ut årets första två veckor. Men personen som begärt ut handlingarna dök inte upp för att hämta dem, berättar Lars Lustig, länsråd vid Länsstyrelsen i Västerbotten.

Enligt offentlighetsprincipen måste Länsstyrelsen i Västerbotten möta mejlskrivarens begäran. Lars Lustig berättar att det tagit ungefär 120 timmar för myndighetens personal att ta fram handlingarna för årets första två veckor. Arbete beräknas ska ha kostat runt 60 000 kronor.

En likadan begäran som Länsstyrelsen i Västerbotten fått har kommit in till en rad olika myndigheter i Sverige.

Är det ett test av offentlighetsprincipen eller en attack mot den? 

– Det är en högst relevant fråga som vi har haft tillfälle den här veckan att diskutera internt, säger Lars Lustig.

Han betonar dock hur viktigt det är med offentlighetsprincipen, och ser det mer som ett test av myndigheten.

– Att alla medborgare och massmedier i Sverige ska kunna få ut handlingar från myndigheter är en väldigt viktig beståndsdel i det demokratiska systemet, men när man kommer med en så bred och oprecis begäran – när man vill ha ut alla handlingar – så kan man börja fundera vad man är ute efter. Jag tror inte att det är intresset för ärendet i sig, utan mer att testa en myndighet för att kunna jämföra myndigheter med varandra, säger han.

I juni i år kom en utredning som slog fast att offentlighetsprincipen inte behöver begränsas. Utredningen tillsattes efter att en del kommuner och myndigheter blivit hårt belastade av att medborgare begärt ut stora mängder allmänna handlingar. Men enligt utredningen är problemet begränsat.

Lars Lustig tycker inte heller att offentlighetsprincipen behöver begränsas.

– Det är en så viktigt grundsten, den måste vi värna, säger han.

Nils Funcke som är expert på yttrandefrihetsfrågor har sagt att risken för missbruk är priset vi får betala för en god insyn i statens och kommunernas arbete.

En granskning som Ekot gjorde i januari i år visade att var femte kommun i landet inte följer Sveriges grundlag; de levde helt enkelt inte upp till offentlighetsprincipen när Ekot testade dem.

Hör hela intervjun med Lars Lustig i spelaren ovan!

Fakta om offentlighetsprincipen

Offentlighetsprincipen innebär i princip att alla har rätt att ta del av alla offentliga handlingar som finns hos myndigheter. Det är också möjligt att få ut kopior på handlingar – i vissa fall mot en avgift. Handlingarna som begärs ut ska också lämnas ut skyndsamt.

Offentlighetsprincipen är till för att allmänheten ska ha insyn i hur myndigheter agerar, samt kunna utöva medborgerlig kontroll av myndigheter.

En handling kan vara såväl ett pappersdokument som en digitalt lagrad fil på exempelvis en dator, CD, DVD eller video. Det kan i vissa fall exempelvis också vara ett mejl. Begreppet handling är alltså inte teknikberoende.

Den som begär ut en handling behöver inte avslöja varför informationen begärs ut, och personen har även rätt till att vara anonym. Detta gäller såvida myndigheten inte behöver denna information för att de ska kunna bedöma om det finns hinder för utlämning i enlighet med offentlighets- och sekretesslagen.

Om en tjänsteman vägrar att lämna ut en handling ska det göras med en besvärshänvisning. I en besvärshänvisning beskrivs hur man till förvaltningsdomstol överklagar myndighetens vägran.

Offentlighetsprincipen har funnits i Sve­ri­ge se­dan 1766, även om den genomgått en del förändringar genom åren. Den re­gleras i våra grundlagar.

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".