Två lärare på YG och Malgomajskolan
Både på Malgomajskolan i Vilhelmina och på Yrkesgymnasiet i Skellefteå diskuteras trakasserier av elever och lärare efter #metoo. På bild syns Jessica Lindqvist och Magnus Lövbom, lärare på YG i Skellefteå. Foto: Privat/Leif Thorsson
Västerbotten

Krafttag mot kränkningar på gymnasieskolor efter #metoo

Malgomajskolans ledning upplever ovanligt mycket trakasserier
1:38 min

I efterdyningarna av #metoo-kampanjen har länets gymnasieskolor tagit olika former av krafttag för att motverka sexuella trakasserier och kränkningar bland eleverna.

På flertalet skolor har #metoo-uppropet på sociala medier startat diskussioner och arbeten där elever och lärare pratar om hur människor borde bete sig mot varandra, och man har sedan på olika sätt lyft in tankar kring trakasserier och kränkningar i skolarbeten.

På Malgomajskolan har metoo-rörelsen blivit ett avstamp för diskussioner runt problem som funnits sedan en tid tillbaka, både sexuella kränkningar men också incidenter med rasism där det klottrats hakkors på skolans väggar. Också i skolenkäter så har elever uppgett att de vistas på nazistiska internetforum.

Vi har haft ett antal kränkningsärenden på skolan, så vi insåg att vi måste göra något.

–  Vi har skickat ut ett brev till samtliga vårdnadshavare för våra 400 elever där vi pratat om kränkningar och nästa vecka ska vi hålla tal för alla elever om hur vi umgås som människor, berättar Per Lindberg, rektor vid Malgomajskolan.

Förutom att alla skolor har policys om lika behandlings så har flera gymnasium varit kreativa med hur man fångat upp trakasseridiskussionen.

På Guldstadsgymnasiet i Skellefteå har eleverna skapat bildkonst, på Waldorfgymnasiet i Umeå har eleverna pratat om litterära verk som Egalias döttrar där historien handlar om omvända könsroller, och på NTI-gymnasiet sitter det så kallade "normkritiska checklistor" på alla klassrumsdörrar.

Även på Yrkesgymnasiet i Skellefteå har byggläraren Magnus Lövbom och språkintroduktionsläraren Jessica Lindqvist gått ut och pratat med eleverna på skolan, då framför allt med ungdomar på byggprogrammet.

– Ettorna hade enligt egen utsago aldrig diskuterat jämställdhet eller normer på skolan, så det här var lite av en nyhet för dem. Men när vi pratade med dem i klassen hade de ändå väldigt kloka idéer på vad man kunde göra för att förbättra förhållandet för kvinnor, men också för utsatta människor i överlag, säger Magnus Lövbom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".