Den misstänkte 52-åriga mannen med försvarsadvokat Leif Silbersky
1 av 2
Den misstänkte 52-åriga mannen med försvarsadvokat Leif Silbersky. Foto: Karl-Johan Vannmoun/Sveriges Radio
Marcus Nilsson, chef för gränspolisen i region Nord, utanför polishuset
2 av 2
Marcus Nilsson, chef för gränspolisen i region Nord. Foto: Karl-Johan Vannmoun/Sveriges Radio
Mordet på Berghem

52-åringen tidigare dömd till livstids utvisning

2:26 min

Den 52-åriga man som dömts för mordet på en 60-årig kvinna på Berghem har uppehållit sig olovligt i landet i över 20 år, det trots flera kontakter med myndigheter.

Det var i september 2017 som en 60-årig kvinna mördades i sitt hem på Berghem. Idag föll domen mot den 52-åriga man som stått åtalad. Straffet blir fängelse i 16 år och livstids utvisning.

Han döms för mord och ska även betala ett skadestånd till dödsboet på 109 000 kronor.

Men den nu dömde mannen dömdes redan 1995 till livstids utvisning. Trots det har kunnat uppehålla sig i landet och få bidrag bland annat via socialtjänsten i Umeå.

Hur det gått till beror på att gränspolisen inte kan tvinga en person att lämna landet.

52-åringen kom till Sverige från Iran 1989. Han fick flyktingstatus och permanent uppehållstillstånd. Men inom kort inledde mannen en kriminell bana, och hans första dom föll redan 1991.

Trots fängelsestraff fortsatte mannen begå brott, och 1995 slutade det med att han dömdes till två års fängelse och livstidsutvisning, för narkotikabrott.

1997 utvisades mannen till Iran, men redan ett år senare var han tillbaka i Sverige och sökte asyl.

Domen om livstids utvisning stod dock fast, men 52-åringen sökte om nåd hos Regeringen.

Då inleddes en flera år lång nåde-kedja där 52-åringen vid minst sju tillfällen ansökte om att regeringen skulle upphäva hans utvisningsdom, men lika många gånger avslogs hans begäran.

På det här sättet lyckades han uppehålla sig i landet, eftersom hans utvisningsärende pausades mellan nådeansökningarna. 

Den sista av 52-åringens nådeansökningar avslogs 2011.

Under hela tiden begår 52-åringen olika brott i Sverige. Bara från året 2000 förekommer mannen nästan 20 gånger i polisens belastningsregister.

52-åringen får vid flera tillfällen hjälp av socialtjänsten i Umeå med pengar och även med bostad. Deras bedömning avgör inte huruvida mannen har rätt att vistas i landet eller ej.

Men på andra sidan stan, sitter Marcus Nilsson, chef för gränspolisen i region nord. Gränspolisen har i omgångar haft i uppdrag att utvisa 52-åringen.

Nilsson vill inte uttala sig i det enskilda fallet, men säger att polisen i princip inte kan utvisa person till Iran, så länge den utvisningsdömde inte själv vill lämna Sverige.

Är du från Iran, och du inte vill åka till Iran då står vi oss slätt.

Det här beror på att Iran inte utfärdar resehandlingar till personer som inte självmant ansöker om dem.

Eftersom Gränspolisen inte kan tvinga någon ur landet, så måste de försöka motivera den utvisningsdömde att själv vilja lämna landet. Ett nog så svårt jobb, men som inte underlättas av att utvisningsdömda får hjälp av andra myndigheter, menar Nilsson.

– Det försvårar ju för oss som har uppdraget att verkställa besluten, säger han.

Om inte polisen kan utvisa en person, så kan ett alternativ vara att sätta personen i något av Migrationsverkets förvar i väntan på att utvisningen ska ske.

Men när det gäller 52-åringen är det inte – och har aldrig varit – ett alternativ, trots att han vid flera tillfällen begått grova brott. Och allt kokar ner till att Iran helt enkelt inte tar emot sina egna medborgare. Inte idag och inte inom en snar framtid heller, enligt Nilsson.

– Vi har väldigt få förvarsplatser i landet och det gör ju att det är viktigt att de vi tar i förvar är sådana ärenden där vi ser en verkställbarhet i horisonten.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".