Mjölkdrickande kineser räddar bönder

Ett vanligt glas mjölk blir en allt mer efterfrågad vara i världen. I takt med att levnadsstandarden höjs i riktigt folkrika nationer som Kina och Indien efterfrågas också mer mjölkprodukter i världen.

Märkligt nog - eller naturligt nog - beroende på hur man ser det, får det här påtagliga effekter för mjölkbönder som till exempel Johny Sandberg utanför Kalix. 

- När det blir brist på något då börjar liksom priserna harmoniseras. Annars blir det en prispress åt andra hållet, så fort det blir ett överskott. Men det är ju roligt att det är Kina som ska påverka vårat pris, säger han.

På bara ett par månader har villkoren för att vara mjölkbonde förändrats rätt radikalt.

I till exempel Västerbotten och Norrbotten har Norrmejerier höjt ersättningen med mer än 30 procent på bara ett par månader. Milko, i bland annat Västernorrland, Jämtland och Dalarna, har höjt drygt 25 procent och Arla i Mellansverige har höjt 40 procent - förändringen sker över hela linjen.

Och förändringarna gäller faktiskt bönderna i stort eftersom mjölkproduktionen i hela Europa har minskat gradvis under en rad av år - och det buffertlager som under många decennier fungerat som en slags prisdämpare för böndernas produkter, har tagit slut, konstaterar Johny Sandberg:

- Det finns inte mer, säger Johny Sandberg om det europeiska smör- och mjölkberget som man alltid tidigare talat om.

Man brukar säga att under de senaste decennierna så halveras antalet mjölkbönder för varje tioårsperiod. Bönderna blir färre, men gårdarna större. Men i år kan man säga att de rekordstora avhoppen av mjölkbönder paradoxalt nog får den följden att fler bönder kommer att kunna få ekonomin att gå ihop. Det är helt enkelt så många som hoppat av under 2007 att handeln reagerat och börjat se den lokalproducerande bonden i sig som något att vara rädd om.

För vd:n på landets nordligaste mejeriproducentförening, Norrmejerier, Bo Rasmussen, hänger det här i alla fall självklart ihop:

- Mjölkpriset och priset på ost har legat stilla i fyra år. Och nu har vi kommit igenom i de prisförhandlingarna.

För oss konsumenter kommer utvecklingen alltså att betyda dyrare mjölk, ost och andra mejeriprodukter, men också att nedläggningstakten av jordbruken runt omkring oss bromsas.

Jonas Westling, chef för medlemsavdelningen på Milko, som mjölkleverantörer i Jämtland, Västernorrland, Dalarna och Gästrikland, menar dock att rationaliseringarna på gårdarna inte har nått vägs ände. Han säger att den ekonomiska situationen nu blir avsevärt bättre för den enskilde bonden, men antalet bönder kommer ändå att fortsätta minska, även om minskningstakten kommer hejdas:

- Det här är en unik situation, när vi har haft en höjning av avräkningspriserna på 75 öre egentligen sen i somras. Så det är klart att vi har en betydligt situation än vi haft tidigare, konstaterar Jonas Westling.

Han berättar att antalet mjölkbönder i hans län minskat kraftig under de två senaste åren. För två år sen hade Milko omkring 1150 mjölkleverantörer, nu vid årskiftet kommer man att ha kvar 950 stycken, omkring 100 bönder har försvunnit varje år alltså. 

Och Norrmejeriers vd, Bo Rasmussen, menar att bristsituationen också kommer bestå under en avsevärd tid framåt, enligt hans bedömning:

- Om man tittar på mjölk i ett internationellt perspektiv är det en uppstartstid på kanske två eller tre år från att man inte producerat mjölk överhuvudtaget till att man ha byggt gården, fått in kossorna och kossorna har blivit så stora att de börjat lämna mjölk. Så de närmaste tre till fem åren är min bedömning att det kommer vara brist på mjölk, konstaterar Bo Rasmussen.

Anna Torgnysdotter

anna.torgnysdotter@sr.se