Sara Elf och Jennie Jansson med sonen Milo. Foto: Karin Lycke
Västernorrland

Blanketter fungerar inte för homoföräldrar

Flera av länets kommuner utesluter homosexuella föräldrapar i sina blanketter för förskola och skola.

Där föräldrarna ska fylla i sina namn ska man skriva kvinnans namn och mannens namn.

Det trots att två personer av samma kön kunnat vara vårdnadshavare för ett barn i Sverige sedan 2003.


Läs mer:

– Skulle vi fylla i sådana här blanketter nu, skulle jag ringa upp dem först och be om att få en anpassad blankett. Men de har ju lite tid på sig att ändra innan vi ska fylla i någon, säger Jennie Janson som tillsammans med Sara Elf är vårdnadshavare till Milo fyra månader.

Olika mellan kommunerna
SR Västernorrlands granskning kring hur kommunens blanketter är utformade när man ska anmäla sig till skola eller förskola visar att det varierar mycket mellan kommunerna. I Sollefteå, Ånge och Timrå har man könsneutrala formuleringar, som exempelvis vårdnadshavare 1 och 2. Däremot i Örnsköldsvik och Kramfors står det enbart kvinna eller man i blanketterna. I Härnösand och Sundsvall varierar det mellan olika typer av blanketter, men det finns exempel som utesluter familjer med två föräldrar av samma kön.

Homoföräldrar lagligt sedan 2003
Lille Milo har kommit till genom insemination genom landstinget, ett vanligt sätt för lesbiska par att bli föräldrar och som varit lagligt i Sverige sedan 2005. Sedan 2003 har det också varit möjligt för homosexuella att adoptera. Men än har hela samhället inte anpassats till de nya familjebilderna.

– Lite tråkigt tycker jag att det är, men jag är inte förvånad heller. Det borde vara läge att ändra, tycker jag, säger Jennie Janson.

Inte bara kommunerna
Under sina fyra månader som föräldrar har Sara Elf och Jennie Janson hunnit möta en hel del liknande brister hos myndigheter. Men de är också noga att påpeka att det finns positiva exempel. De är bland annat väldigt nöjda med bemötandet hos familjerätten när Sara skulle skriva under en föräldraskapsförsäkran. Likaså hos barnavårdscentralen, där journalen egentligen begärde mammans och pappans namn, bad bvc-sköterskan om ursäkt över att det inte fanns en färdig journal som passade dem och de diskuterade sig fram till vad de själva ville skulle stå i journalen.

– Vi kom fram till ”den andra föräldern”, säger Sara Elf.

Borde vara en småsak
Men Sara Elf och Jennie Janson tycker för den skull inte att det känns okej att det fortfarande finns kommuner som utesluter deras familj i blanketterna inom skola och förskola.

– De borde se över sina blanketter och se till att det finns utrymme för alla olika familjekonstellationer som finns. Det är ju inte så svårt att göra en blankett som passar alla och varför gör man då inte det? säger Jennie Janson.

Men är inte det här egentligen en småsak?
– Ja kanske … Eller nej. För kommunerna är det en småsak. Det är små saker som är väldigt lätta att ändra på , för att göra stor skillnad för oss och många andra, säger Jennie Janson.

Ingen har sagt ifrån
Jennie Janson är övertygad om att det i flera av kommunerna finns homosexuella vårdnadshavare som fyllt i blanketterna ändå och inte orkat ta kampen med kommunen.

– Jag tror ju att så länge ingen säger till så ändrar de heller inte. Det är där problemet egentligen är tror jag, att ingen säger ifrån, säger hon.

Hur viktiga är sådana här saker för er då?
– Det är jätteviktigt såklart, men vill inte känna sig annorlunda eller behöva påpeka eller ändra, säger Jennie.

Måste även ändra attityder
Sara Elf har under intervjun vankat omkring med en trött men social Milo på ena armen och samtidigt försökt få i sig lunch innan hon ska åka tillbaka till sitt jobb. Hon är inte den som fött barnet den här gången och på så vis har hon också varit den som vissa myndigheter har haft svårt att passa in i sina mallar.

Hon menar att det också är angeläget att nå fram till personalen hos myndigheter, så att inte gamla begrepp lever kvar trots att de egentligen ändrats för att passa alla. Hon berättar om när hon blev uppringd från försäkringskassan och de ifrågasatte att hon begärt ut ”pappadagar”.

– På något sätt måste det bli en förändring även där. Det spelar ju ingen roll om man gör om blanketterna och sedan ringer det ändå upp personer och kallar det för pappadagar. Man ska inte behöva rätta personalen och säga ”det heter inte pappadagar, det heter dagar i samband med barns födelse”. Det är deras jobb och deras ansvar, säger Sara Elf.

Ingen oro för framtiden
Att det här ska vara saker som Milo kan komma att möta när han blir större och själv kommer i kontakt med blanketter under skolåren, är däremot ingenting som oroar Jennie Janson och Sara Elf.

– Jag hoppas att det har hunnit ändras till då, och att den personal som kommer att ge blanketter till honom tänker efter och gör om blanketterna, för det kommer jag att begära, säger Jennie Janson. Hon skrattar lite.

– Vi kan ju heller inte inbilla Milo att alla barn bara har två mammor, det vore ju lite trångsynt av oss.

Karin Lycke
karin.lycke@sr.se

Relaterat

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".