Barbro Ekevärn. Foto: Karin Lycke
Västernorrland

Kraftig ökning av socialbidragskostnader

Kostnaderna för socialbidrag i flera av länets kommuner har skenat iväg i början av det här året. Det rör sig för de flesta kommunerna om rejäla ökningar på över 20 procent i mars i år jämfört med mars i 2008.

– Det som har ökat mest är sjukskrivna utan ersättning, men den största gruppen är arbetslösa utan ersättning, och det här betyder att man kan bli väldigt orolig för hur människor har det, säger Barbro Ekevärn ordförande i socialnämnden i Härnösand.

Av Västernorrlands sju kommuner har alla utom två ökat mer än 20 procent i mars i år jämfört med i mars 2008. I Timrå har det ökat allra minst med 6 procent. Största ökningen finns i Sollefteå med 47 procent och Härnösand kommer som dyster tvåa med 43 procent. Samtliga kommuner betalar nu ut minst en miljon i socialbidrag varje månad. I Sundsvall börjar det närma sig 10 miljoner varje månad.

– Det är väl naturligt nu med tanke på lågkonjunkturen och folk inte har jobb. Det är som det ska vara i ett sådant här läge, folk ska få pengar om de inte kan försörja sig själva. Jag går själv på socialbidrag just nu, det är inte kul men man har väl inget annat val, säger sundsvallsbon Björn Malmgren.

Björn Malmgren är en av dem som ser krisen från insidan. Karin Martinsson, också från Sundvall, har också egna erfarenheter och förvånas heller inte över siffrorna.

– Det är inte så konstigt tycker jag, som det ser ut idag med all arbetslöshet. Jag har själv precis fått jobb efter sex års arbetslöshet. Folk får gå ifrån sina hus idag för ersättningen är så låg, tro mig jag vet, säger Karin Martinsson.

Vad ska man göra åt det här då?
– Det är inte mycket annat att göra än att rida ut stormen och vänta ut lågkonjunkturen, kanske måste man sänka socialbidragen men först tycker jag att man ska höja skatterna för höginkomsttagare, det är löjligt att det finns folk med sådana förmögenheter som det gör idag. Det är inte rätt tycker jag, säger Björn Malmgren.

Också Karin Martinsson tar upp ekonomiska klyftor som något hon vill ändra på.

– Vi måste protestera alla som har hamnat i det här, det måste bli en ändring, man ser alla med fallskärmsavtal och som tjänar jättemycket pengar och fotfolket vad får de, ingenting? säger Karin Martinsson.

För Barbro Ekevärn i egenskap av ordförande i en kommun där kostnaderna för socialbidrag skenar i väg måste situationen hanteras snabbt. Men det är inte en uppgiven politiker även om hon konstaterar att ekonomin återigen måste gås igenom och att kommunen måste se över sina utgifter ännu mer.

– Jag tycker att jag har ett uppdrag att göra det bästa av läget och om jag muttrar i ett hörn och tycker att det är eländigt då tror inte jag att jag eller mina kollegor gör någon nytta för medborgarna och det är det viktiga, säger Barbro Ekevärn.

Men det kommer att krävas ytterligare besparingar någonstans i kommunen, hur det kommer att se ut kan inte Barbro Ekevärn svara på idag.

– Min skyldighet som ordförande för socialnämnden är att visa hur det ser ut och redovisa våra behov för fullmäktige och kommunstyrelsen. Sedan får det bli en diskussion mellan politiker, tjänstemän och andra berörda, hur ska vi göra de här avvägningarna, var ska vi ta pengarna någonstans? säger Barbro Ekevärn.

Intentionen är att översynen ändå ska leda till någon form av utveckling.

– Vi jobbar mycket med utvecklingsfrågor: jobbar vi tillräckligt effektivt, samordnar vi verksamheter bra nog inom kommunen och kan vi samarbeta mera med andra aktörer? säger Barbro Ekevärn.

Alternativa driftsformer i form av andra företag och kooperativ för äldreboenden och hemtjänst är något som hon ser som en sådan form av utveckling. Hon tar exemplet med Östersunds kommun där man sparat en hel del på den typen av förändringar och som hon menar är ett positivt exempel.

– Och när det gäller att få råd med socialbidragen så är det ju så att det måste vi få, eftersom människor har rätt att få försörjningsstöd, vi kan inte säga nej du får inte, säger Barbro Ekevärn.

Hon påpekar också att det ändå fortfarande är så att de flesta som får socialbidrag, eller försörjningsstöd som det egentligen heter, har det endast en kort period. Bara 27 hushåll i Härnösand har haft försörjningsstöd i mer än 10 månader under förra året. Men hon befarar också att många långtidssjukskrivna som utförsäkras och istället blir hänvisade till försörjningsstöd, kan ha svårt att komma vidare.

– Då tänker jag mig att vi måste ställa krav på den statliga sidan att ”det var väl inte såhär ni tänkte er, att människor ska gå på en låg inkomst i många år när man inte har förmåga på grund av sjukdom att arbeta”. Vi kommer väl att ställa de kraven på staten att man inte får permanenta människors situation på det viset, om det skulle bli så då blir jag lite sur om man säger så, det är inhumant, säger Barbro Ekevärn.

Karin Lycke
karin.lycke@sr.se

FAKTA/Socialbidrag

1. Kostnader för socialbidrag i mars 2008
2. Kostnader för socialbidrag i mars 2009
3. Procentuell förändring

Sundsvall
1. 7 416 000 kr
2. 9 484 000 kr
3. 28%

Ånge
1.1 802 000 kr
2. 2 167 000 kr
3. 20%

Timrå
1. 984 000 kr
2. 1 042 000 kr
3. 6%

Örnsköldsvik
1. 3 192 100 kr
2. 3 689 700 kr
3. 16%

Kramfors
1. 1 373 000 kr
2. 1 694 000 kr
3. 23%

Härnösand
1. 1 372 200 kr
2. 1 957 800 kr
3. 43%

Sollefteå
1. 1 017 300 kr
2. 1 497 200 kr
3. 47%

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".