Kicki Wickberg från landstingets folkhälsoavdelning inleder konferensen på Murberget i Härnösand om hur man kartlägger barns psykiska hälsa. Foto Ulla Öhman
Västernorrland

Barns psykiska hälsa kartläggs

Västernorrland ligger långt framme när det gäller kunskap om våra skolbarns psykiska hälsa.
Det är skolsköterskornas arbete med s k Hälsosamtal med alla eleverna i vissa årskurser som är basen och nu väcker Västernorrlandsmodellen intresse runt om i Sverige.

Idag håller Folkhälsocentrum på landstinget konferens i Härnösand om kartläggning av barns och ungdomars hälsa.

Bakgrunden är bl a den landsomfattande kartläggning av barns psykiska hälsa som folkhälsoinstitutet genomförde hösten 2009.
Många skolsköterskor i Västernorrland kände inte igen sig i resultaten och tyckte undersökningen var svårbegriplig.

Idag finns representanter från Statens Folkhälsoinstitut med i Härnösand och berättar om resultaten och hur de ska utläsas.

Hälsosamtalen fungerar
Landstingets statistiker finns också med och berättar om arbetet att validera de hälsosamtal som görs i skolorna i Västernorrland.

– Vi vet mycket om hur våra skolbarn mår psykiskt, säger Kicki Wickberg, folkhälsoplanerare på landstinget Västernorrland, och våra frågor fungerar; vi får svar på det vi frågar om.

Modellen sprids
--Vi har varit i framkant när det gäller att kartlägga hur våra skolbarn mår och vår modell med hälsosamtal har spritt sig till landstingen i norr men även till orter i södra Sverige.

Nästa vecka åker folkhälsoplanerarna till Stockholm för att där informera mer om Västernorrlandsmodellen.

– Det skulle vara roligt om vår modell användes på nationell nivå, säger Kicki Wickberg.

Så här funkar hälsosamtalen
Hälsosamtal görs på alla skolor i länet.  Det är skolsköterskorna som träffar barnen och det handlar inte bara om en enkät utan ett samtal.

Samtalet handlar om trivsel och om oro, om vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt och om hur barnen mår i olika situationer.

Första gången möter man barnen  när de går i förskoleklass. Sedan i årskurs fyra och sju och en sista gång på gymnasiet.

Kan följa utvecklingen
– Vi träffar alltså samma barn flera gånger under skoltiden och om några år kan vi se hur individernas hälsoutveckling ser ut.

– Redan idag vet vi hur barnen mådde i årskurs fyra jämfört med hur de mår i årskurs sju. Men om några år kan vi följa dem i tiden mycket mera, säger Kicki Wickberg.

Resultaten ska användas till förändring
Men det är viktigt att resultaten också används för att förbättra sånt som fungerar dåligt:

– Det kan vara så konkret som att många barn mår dåligt när de ska duscha efter gympan. Då kan resultaten användas av skolledningen som åtgärda duscharna, kanske bygga om och göra  dem mer privata så att barnen inte tycker det är jobbigt och pinsamt att duscha.
Nästa år kanske man ser på hälsosamtalen att just det problemet har minskat eller försvunnit. Fysisk arbetsmiljö påverar mycket hur vi mår psykiskt.

Hälsosamtalen i Västernorrland visar att våra barn mår ganska bra psykiskt, säger Kicki Wickberg.

– I årskurs fyra är det pojkarna som mår sämst. Sedan händer det något och i gymnasiet är det flickorna som mår sämre. Det är intressant att ta reda på vad det beror på.

Ulla Öhman
ulla.ohman@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".