Sundsvall

Migrationsverkets språk problem för asylsökande

1:49 min

Migrationsverkets byråkratiska språk ställer till problem för de asylsökande. Trots att myndigheten har jobbat med att förenkla språket i många år, kvarstår problemet.

Om de asylsökande inte förstår vad som förmedlas kan det påverka rättssäkerheten enligt juristen Per Myrberg, som representerar många asylsökande i Sundsvall.

– Det är individuellt, en del är bättre på att uttrycka sig, andra använder ett slags fikonspråk, det ska se fint ut, säger Per Myrberg som tidigare har arbetat på migrationsverket.

Redan när Per Myrberg arbetade där diskuterades frågan om det svåra språket, då gick de också över från att skriva i Ni-form till Du-form. Trots det skrivs många brev fortfarande i Ni-form.

Här är ett exempel på en mening i ett brev från migrationsverket:

"Mot bakgrund av att det finns ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut gentemot er och då beaktade skäl som åberopats inte funnits relevanta i ärendet, finner verket inte anledning att inhibiera verkställigheten av avlägsnandebeslutet."

Fredrik Beijer, biträdande rättsjurist på migrationsverket säger att det inte är myndighetens önskan att det ska se ut så här.

– Vi har ett problem att vi ibland måste förklara ganska komplicerade regler, men det betyder inte att vi inte ska förklara på ett enkelt sätt. Det är ett generellt myndighetsproblem, att förklara så att alla förstår, säger han.

Om tolken som översätter beslutet inte förstår de juridiska termerna kan andemeningen gå förlorad enligt Per Myrberg, han anser att klienten borde få tid på sig att läsa beslutet och begrunda det hemma.

– Det man skulle kunna göra är att översätta dokumenten till respektive språk, det skulle kosta en del men då skulle klienten kunna läsa det själv istället för att bli inkallad och få det uppläst, säger han.

Men det tror inte Fredrik Beijer är möjligt av ekonomiska skäl.

– Vi har bara i asylärendena cirka 30.000 beslut om år, det skulle inte gå. Däremot kan vi utbilda handläggare och beslutsfattare i att skriva och formulera sig så att gemene man förstår våra beslut, säger han.