1 av 2
Kraftigt regnande under natten och morgonen i Bjästa. Foto: Anna Ahlström
2 av 2
Mats Bergmark blickar ut över Vintertjärn. För tio år sedan stod hemvärnet här och staplade sandsäckar för att förhindra katastrofen som annars hotade. Foto: Matilda Jansson
Västernorrland

Klimathotet ökar översvämningsriskerna

"Vi kan inte åka på alla källaröversvämningar"
1:24 min

Trasiga vägar som sköljs bort, dagvattenledningar som sprängs sönder. Extremvädret slår till allt oftare – men Västernorrland är inte anpassat för de allt mer intensiva skyfallen.

– När vi ser att det kommer två hundraårsregn på tio år, då räcker inte dagvattensystemen till, säger Mats Bergmark, utvecklingsstrateg på Räddningstjänsten i Medelpad.

Översvämningsrisken har ökat redan i dag – helt enkelt därför att våra dagvattensystem, som samlar upp och renar regnvattnet, är byggda på statistik i Västernorrlands historiska regnklimat.

– Klimatscenarierna tenderar till att överträffas av verkligheten. Dagvattensystemen är byggda för att klara tioårsregn i vårt historiska regnklimat, säger Mats Bergmark.

Hur mättad marken är har väldigt stor betydelse för översvämningsrisken. 

– Det har väldigt stor betydelse. Är vattenmagasinena fulla, då rinner varje droppe regn ut någon annanstans, så det blir kraftfullare effekter, säger Mats Bergmark.

Oavsett väder måste polis, ambulans och räddningstjänst ta sig fram på vägarna. Men den 12 juli förra sommaren slog ett oväder till med full kraft och räddningstjänsten i Medelpad kunde inte åka på alla larm.

– På en kvart kom det tjugo larm om källaröversvämningar. Vi fick ett larm om en vindsvåning som brann efter att åskan slagit ner. Det fanns också en person som var nödställd och hade fastnat i en källarvåning där vattnet tryckte mot dörren. Vi måste prioritera i larmen och det betyder att vi inte åker på alla källaröversvämningar, säger Mats Bergmark.

De allt mer intensiva skyfallen förknippas med väldigt höga kostnader.

– Det är väldigt dyrt att reparera trasiga vägar som har sköljts bort, dagvattenledningar som sprängts sönder för att vi har för mycket vatten i våra ledningar. Den fysiska planeringen är väldigt viktig för hur vi i framtiden ska kunna klara av ökade regnmängder, säger Viveka Öberg, samordnare för klimatanpassningsfrågor på Länsstyrelsen.

Pontus Hellsén
pontus.hellsen@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".