Västernorrland

Minskade mobbning med 40 procent

När mobbning går över styr kan det få svåra konsekvenser för hela familjer. Vi har träffat en kvinna vars son var nära att ta livet av sig på grund av den mobbning som förföljde honom i grundskolan och på gymnasiet.

Plågoandarna vägrade släppa taget om hennes barn som fick sin skoltid förstörd. Mamman, som vill vara anonym, har själv hört av sig till oss för att berätta sin historia.

– Det går inte att beskriva när man varje kväll hör ett barn gråta sig till sömns för att det är skola nästa dag, eller sitta på jobbet och få ett mejl om att nu sitter jag hemma med en kniv och ska ta livet av mig. Det hände flera gånger med skolans vetskap och utan någon större åtgärd, säger mamman.

Antimobbningsplanerna har varit innehållslösa och mest bestått av vackra ord hävdar mamman – och det är ett problem enligt Sanna Roos som är forskare vid Åbo Universitet i Finland.

– Det är jätte viktigt att det är väldigt konkret. Allt för ofta står det kanske att vi vill minska mobbning och vi har åtgärder, men ofta saknas det specifika.

Och just bristen på struktur och konkreta åtgärder har varit ett stort problem säger mamman, som känner sig sviken och inte anser att hennes barns situation har blivit tagen på allvar.

– Vi ägnade de första tre-fyra åren till att överhuvudtaget diskutera om det var mobbning, säger hon.

Sju av tio skolor i Sverige har brister i sina antimobbningsprogram och under det första halvåret i år har antalet anmälningar om missförhållanden ökat i skolorna över hela landet.

Men det går att göra något. I vårt grannland Finland har forskare vid Åbo Universitet tagit fram ett antimobbningsprogram som nu används i nio av tio grundskolor i landet – och programmet har varit mycket framgångsrikt.

– Efter det första pilotåret minskade vi mobbningen med 40 procent i pilotskolorna. Så vi har kunnat visa att programmet har effekter i skolorna och vi har omfattande forskning på det, säger hon.

Den viktigaste faktorn för att motverka mobbning är att alla deltar enligt Sanna Roos. För att komma till rätta med problemet måste hela skolklassers normer och regler förändras.

– Vi vuxna tänker ofta att om vi tar 2-3 personer från gruppen och diskuterar med dem så kommer vi tillrätta med problemet. Men det är inte så enkelt. Så fort de kommer tillbaka är det gruppens dynamik som tar över, säger hon.

Pontus Hellsén
pontus.hellsen@sverigesradio.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista