1 av 5
Miljonprogramsbostäder i Skönsberg, Sundsvall ,som ska renoveras. Foto: Stig Edfast
2 av 5
Miljonprogramsbostäder som ska renoveras på Sörbyvägen i Örnsköldsvik. Foto: Elenor Nordström
3 av 5
Miljonprogramsbostäder i Nacksta i Sundsvall som ska renoveras. Foto: Stig Edfast
4 av 5
Miljonprogramsbostäder i Bergsåker i Sundsvall som ska renoveras. Foto: Stig Edfast
5 av 5
Jordanka Lövkvist tycker att hyran för hennes tvåa i Skönsberg blilr mycket dyr. Foto: Stig Edfast
VÄSTERNORRLAND

Hyreshöjningar när miljonprogrammen måste renoveras

Jordanka Lövkvist: ”Halva lönen går till hyran”
2:02 min

När miljonprogramshusen runt om i länet måste renoveras blir det kännbart för hyresgästernas ekonomi. Det blir extra hyreshöjningar på mellan fem och tio procent i ett första skede.

Miljonprogramsbostäderna byggdes alla mellan 1964 och 1974 och är vid det här laget i stort behov av förbättringar. För många hyresgäster, precis som för Jordanka Lövkvist i Skönsberg i Sundsvall blir det tufft med extra hyreshöjningar på 5-8 procent. På sikt kan hyreshöjningarna bli det dubbla.

– Hyran är hög redan idag, vi har haft höjningar nästan i alla år jag bott här, säger Jordanka.

Jordanka Lövkvist bor i en tvåa i Skönsberg i Sundsvall där Mitthem nu byter stammar och gör om toaletter. För henne blir den nya lönen lika med halva lönen.

– Det är dyrt, halva lönen går till hyran. Men man måste bo någonstans. Och försöka klara alla räkningar. Det bara är så, säger Jordanka

Det är framför allt i Sundsvall och Örnsköldsvik som hyresgästerna kan räkna med kraftiga hyreshöjningar. Där finns en viss bostadsbrist som innebär att bolagen kan gå fram med omfattande renoveringar och räkna med att kunna få ut det på hyrorna.

I andra kommuner som Timrå finns ett överskott på lägenheter vilket betyder att bolagen måste vara mer försiktiga för att inte förlora hyresgäster.

Sead Osmanovic bor på Sörbyvägen i Örnsköldsvik. Han menar att det är många som bott i sina lägenheter i många år och betalat hyra utan att bostadsbolaget gjort något för att hålla standarden uppe.

När något gått sönder har man kunnat få vänta upp emot ett år på att få det lagat. Men nu, när bolaget beslutat sig för att renovera, får hyresgästerna betala kalaset.

– Det saknas logik i detta. Och det kommer att drabba många hårt. Lönen står och stampar och går upp kanske en eller två procent. Och nu kommer en hyreshöjning på 5-10 procent. Det är inte sådant vanliga människor klarar av, säger Sead Osmanovic.

Jordanka Lövkvist i Sundsvall håller med.

– Det kommer att bli jättetufft. Men vad ska man göra, man måste ha någonstans att bo. Det gäller att klara hyran och alla andra räkningar, det bara är så.

Conny Säker på Hyresgästföreningen i Västernorrland tror att gränsen är nådd för vad hyresgästerna klarar och att det kan bli tuffare för hyresvärdarna att gå fram med höjningar framöver.

– Jag tror att det kommer bakslag för hyresvärdarna. Då hyresgästerna sätter sig ner och säger att nu får det vara nog. Det kan vara så att vi redan är där, säger Conny Säker.

Jens Säterberg som är chef för fastighetsutveckling på Mitthem är noga med att poängtera att de arbeten som nu genomförs har diskuterats med Hyresgästföreningen.

Det kanske kan vara en förklaring till att hyreshöjningarna i samband med miljonprogramsrenoveringarna blir lägre jämfört med andra delar i Sverige. Sveriges Radio rapporterar idag om höjningar på andra håll med upp till 35-40 procent.

Storleken på höjningarna beror förstås på vad som görs. Frågan är hur mycket Mitthem är beredd att diskutera med enskilda hyresgäster om hur mycket  deras ekonomi klarar och låta det bestämma åtgärder.

– Faktum är att nu när vi går fram med fler stambyten och vidare renoveringar så ska vi gå ut mer till hyresgästerna för att höra vad de anser. jag kan inte lova att det inte blir ytterligare hyreshöjningar, men vi ska diskutera mer kring vad hyresgästerna anser vara rimligt, säger Jens Säterberg.

Miljonprogrammet

Miljonprogrammet är en sammanfattande benämning på den bostads- och bostadsbyggnadspolitik som bedrevs i Sverige under perioden 1964-75. Ursprunget till uttrycket är den av Ernst Michanek myntade parollen "En miljon bostäder på tio år" som användes som mellanrubrik i SAP:s politiska handlingslinjer "Resultat och reformer" från 1964. Begreppet användes sedan också i samma års valpropaganda. I nedtonad form återkom uttrycket därefter i 1965 års statsverksproposition.

Från 1970 bromsades produktionen, efter 1972 i en accelererande takt när allt fler bostadsföretag fick såväl uthyrnings- som likviditetsproblem. Trycket på kommunala följdinvesteringar samt växande utflyttning till gruppbebyggda villaområden gjorde situationen kritisk. Mellan 1971 och 1974 halverades produktionen av lägenheter i flerfamiljshus. "Miljonprogrammets" epok var med detta över. Totalt hade under perioden producerats 1 006 000 lägenheter i Sverige.

Källa: NE

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".