1 av 3
Slakteriet i Ramsele är ett litet slakteri. Under hösten hann man slakta och/eller stycka 65 nöt, 123 lamm och 21 älgar. Foto: Lotte Nord
2 av 3
När Lotte Nord besökte Ramsele skulle Pappa Mu styckas. Foto: Lotte Nord
3 av 3
Robin Porslid, Thorsten Laxvik, Leif Törnlund och Lennart Edlund på slakteriet i Ramsele. Foto: Lotte Nord
RAMSELE

Slakteriet i Ramsele planerar för mjölkproduktion

Lotte Nord besöker slakteriet i Ramsele
5:23 min

Länets nyaste slakteri finns i Ramsele i nordvästra Ångermanland och det öppnade i fjol. Nu finns det planer på att utöka verksamheten, att även ta hand om mjölk.

Slakteriet ligger i ett litet industriområde i utkanten av Ramsele. Det låga kontoret har korrugerad plåt, det ser lite 70-tal ut. Just den här morgonen har en samling herrar och en dam samlats. Leif Törnlund, Lennart Edlund, Robin Porsild, Dorte Skulason och Thorsten Laxvik. De är alla delägare i slakteriet - totalt är de ett 40-tal personer plus ett par kooperativ som har andelar i Rafnaslakt. De flesta är lantbrukare som föder också föder upp djur.

Dagens uppgift är att stycka Pappa Mu - han var till för två veckor sedan avelstjur på orten. Men efter att i flera år ha fullgjort sina plikter var det dags för de evigt gröna ängarna.

– Bjässen vägde ett och ett halv ton. Slaktvikten är nu 734 kilo, säger Lennart Edlund och poängterar att så stora djur är ovanliga.

Slakteriet i Ramsele har nischat in sig liksom de andra 30-40 småskaliga slakterierna i Sverige som de senaste par åren startat - man vill vara ekologisk och nära. Köttet fördelas sedan i lådor, det blir fryst och säljs. Priset blir högre - men affärsidén är kvalitet. Men det stannar inte där. Det ska växa fram fler gröna näringar tror Thorsten Laxvik, delägare i slakteriet.

– Vi har planer på att börja sälja dagsfärsk mjölk och ska på ett öppet möte i maj här i Ramsele provsmaka och diskutera hur vi kan gå vidare.

Att köpa mjölk direkt från gården är tillåtet - men det är en procedur med regelverket. Mjölkbonden måste bland annat ha grönt ljus från Jordbruksverket och ansöka om en direktförsäljningskvot för att sälja eller skänka bort mjölken. Hygienen är förstås också viktig särskilt om det handlar om opastöriserad och ohomogeniserad mjölk.

– Det kan bli att vi startar mejeri - men vi måste ta ett steg i taget, säger Thorsten Laxvik.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".