foto: Maj-Britt Rehnström/TT. Personen på bilden har inget samband med texten

Nytt projekt ska få elever tillbaka till skolan

"De trodde att jag bara ville ha uppmärksamhet"
1:42 min

Ida från Kramfors blev utfryst och mobbad men de vuxna trodde hon ljög för att få uppmärksamhet. Följden blev att Ida inte gick till skolan på flera år. Man måste lyssna mer på eleverna, säger Specialpedagogiska Skolmyndigheten som startar projekt för att få elever tillbaka till skolan.

Vad tror du krävs för att få elever som inte vill, kan eller vågar gå till skolan att komma tillbaka till skolan? Diskutera!

Ida är inte ensam om att stanna hemma. En kartläggning som skolverket publicerade 2010 visade att 1650 elever i Sverige hade varit hemma minst en månad, 600 hade varit borta en hel termin eller mer. Bakom frånvaron finns ofta en komplex väv av sociala problem, funktionshinder, mobbning eller liknande och många elever hamnar mellan stolarna.

Nu startar Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM ett projekt i dom fem nordligaste länen för hur man ska vända frånvaro till närvaro och man genomför seminarier runt om i Norrland för skolhuvudmännen, för skolchefer, skolpolitiker och rektorer.

– Man vet för lite om de här eleverna och hur man ska få de tillbaka till skolan. Kommunerna måste ta fram handlingsplaner och först och främst måste man lyssna på eleverna och ta reda på varför man inte kommer till skolan och sätta in insatser efter det säger Anna Sjölander från SPSM. Man kan inte lägga hela bördan på enskilda rektorer och lärare, det måste vara ett strukturerat arbete och man bör jobba tillsammans med andra, till exempel socialtjänsten och BUP. 

– Jag försökte berätta hur jag hade det men ingen lyssnade säger Ida som knappt gick i skolan alls under högstadiet. De trodde att jag ville ha uppmärksamhet och jag gav upp och slutade ens försöka. 

På frågan om vad skolan och föräldrarna kunde ha gjort för att hjälpa henne när hon var 14 år så svarar hon: De borde ha lyssnat på mig. Det finns alltid en anledning bakom när det blir så här. Kanske hade det hjälpt att få byta skola men det var det ingen som berättade för mig att man kunde göra och jag förstod det inte.

Själv önskar hon att hon hade försökt ännu mera att berätta för alla vuxna i sin omgivning. 
– Jag tyckte att jag var väldigt tydlig men det kanske jag inte var. Om jag kunde göra om det så skulle jag berätta och berätta igen för alla vuxna jag träffade så kanske någon hade förstått och kunnat hjälpa mig. Hela intervjun med Ida kan du höra om du klickar på länken strax härunder.

 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".