Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Olika bild av polisbefälets ansvar vid broöppningen

Publicerat tisdag 4 november 2014 kl 12.58
Olika syn i ansvarsfrågan
(1:46 min)
Hjulstabron. Foto: Jonas Ahlman/Sveriges Radio

I Svea hovrätt hålls det idag rättegång mot den polis som såg till att Hjulstabron söder om Enköping öppnades under en polisjakt förra vintern. Åklagaren och försvarsadvokaten har helt olika bild av vilket ansvar polisbefälet haft. 

Två 20-åriga män från Västernorrland körde vid tillfället i mars 2013 ner i vattnet och dog. 

Åklagare Håkan Roswall påstår att broöppningen använts som ett så kallat fast hinder som enligt regelverket bara får användas vid mycket grova brott som mord t ex. Eftersom killarna i bilen man jagade var misstänkta för bensinsnatteri och att köra med en avställd bil menar åklagaren att den farliga åtgärden inte stod i proportion till brottsmisstankarna. 

Åklagaren menar att andra Uppsalapoliser vid händelsen tyckt att broöppningen var ett fast hinder. Han menar att ett protokoll från polisen visar det och även den inblandade polispatrullen kallar själva under biljakten broöppning för ett fast hinder. 

Dessutom menar åklagaren att polisbefälet insett att bilen kunnat ramma bommarna då han bett kommunikationsoperatören hälsa patrullen att man ska slå av på takten när man närmar sig "så att de inte bränner rakt över bron" och att befälet varit oaktsamt när han ändå såg till att bron öppnades.  

Polisbefälet dömdes till böter för tjänstefel i tingsrätten men vill frias. I mångt och mycket är hovrättsrättegången en repris av vad som sas i tingsrätten. Ingen ny bevisning har tillkommit. Men åklagaren och försvarsadvokaten har nu att övertyga juristerna i hovrätten med högsta chefen hovrättspresidenten i spetsen hur broöppningen ska bedömas polisjuridiskt och om polisbefälet borde ha förstått hur farlig öppning var.  

I förhör har polisbefälet berättat hur han snabbt behövde få stopp på den flyende bilen som han beskriver körde "som en levande kanonkula"  och innebar en fara för andra trafikanter även om det var lite trafik den här vinternatten.   

– Det fanns ju inte på min världsbild överhuvud taget att någon med berått mod skulle köra och tro att det är någon James Bond och att de kan flyga över, sa polisbefälet i tingsrättsförhöret som spelades upp i hovrätten.  

Inga anhöriga till de omkomna pojkarna fanns på plats i rättssalen och den åtalade polisens advokat, Johan Eriksson som är specialiserad på att försvara poliser, siktade än mer än i tingsrätten in sig på att flytta fokus från polisjaktens tragiska utgång till att plocka isär frågeställningarna på juridisk detaljnivå.  

Han hävdar att polisbefälet formellt inte fattat beslut om broöppning och att det därför inte varit myndighetsutövning som är straffbar. Dessutom menar Eriksson broöppning inte är ett fast hinder utan en helt oreglerad polismetod som blivit en slags praxis vid Uppsalapolisen. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".