Lena Liljemark
Lena Liljemark, Leader Timråbygd pekar på alla de förslag på projekt som timråbor jobbat fram för att skapa liv i luckan på landsbygden. Foto: Lotte Nord, SR

Landsbygdslyft med sena pengar

Okända miljoner till kreativa projekt
2:21 min

Det kommer att finnas pengar för att utveckla landsbygden via olika EU-fonder även kommande år. Den nya projektperioden är från nu 2014 fram till 2020. Men i praktiken kommer intresserande föreningar inte att få ut pengar förrän 2016.

Vilka idéer skulle vara värda EU-bidrag tycker du? Kom med förslag! Har du exempel på väl genomförda idéer - berätta om dem! 

Än är det inte klart hur mycket pengar det handlar om - annat än på ett nationellt plan: att de fyra fonderna tillsammans under åren har 67 miljarder kronor i Sverige.

Lena Liljemark, verksamhetsledare för Leader Timråbygd har förhoppningar på fortsatt landsbygdsarbete. Och det finns många tankar kring de nya strategier som nu jobbas fram och där länsbor har möjlighet att påverka innehållet.

– Tillsammans kan vi skapa en blomstrande landsbygd. Med samverkan har vi en chans och det är det vi jobbar fram nu.

Det är alltså fyra fonder tillsammans och med 67 miljarder kronor som förmodas stärka Sveriges konkurrenskraft. Fonderna är regionala utvecklingsfonden, socialfonden, jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och havs- och fiskerifonden.

En del av miljarderna sipprar ner till landsbygdsstöd. Till Västernorrland rör det sig om kanske 70 miljoner kronor men det är en tidig spekulation.

Det ska alltså även i fortsättningen gå att hitta finansiering för originella, roliga och tokiga idéer. I Västernorrland har det funnits fyra Leader-områden: Höga Kusten, Sollefteå, Mittland (Sundsvalls landsbygd tillsammans med Ånge och Bräcke) och Timråbygden. Massor av projekt har genomförts - många fler än 100 i länet plus Bräcke.

Några exempel är sommarteatern i Bräcke med "Den ädelmodige älskaren" som fick drygt en halv miljon kronor. Eller trähuset i Haverö, som byggts med franska arkitektstudenter på en öde ö som fått 2,2 miljoner.

Det finns nu en digital biograf i Gideå, det har funderats kring Helgumdeltats Kulturmiljö och Junsele Sägenhistoria. En del projekt borde kanske aldrig ha genomförts. Men där de lokala bestämmandegrupperna i de fyra områdena ändå sagt ja - med risk för fiasko eller chans på succé.

– Lärdomar dras från det som varit, och vi måste synas mer, säger Lena Liljemark som också starkt poängterar att ungdomar och nya svenskar måste få mycket större plats i de nya projekten om den mellannorrländska landsbygden ska kunna göra några avtryck.

De nya strategierna ska lokalt vara klara senast den 8 december då de lämnas till Jordbruksverket. Men de projekt som så småningom får starta får vänta på projektpengar i drygt ett år.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".