Kvinnoregistret. I polishuset i Flemingsberg förvarar Södertörnspolisen det hemliga kvinnoregistret. Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
Kvinnoregistret. I polishuset i Flemingsberg förvarar Södertörnspolisen det hemliga kvinnoregistret. Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
#Kvinnoregistret

Forskare från Mittuniversitetet fick ta del av kvinnoregistret

"Vi behöver inte gå till etikprövningsnämnden"
3:09 min

Stockholmspolisens kontroversiella register över misshandlade kvinnor, som Ekot avslöjade häromdagen, har använts i forskning som saknar tillstånd. Flera studier har gjorts genom åren, visar vår granskning - och resultaten har presenterats både på vetenskapliga konferenser och i internationella tidskrifter. De registrerade kvinnorna har varit helt ovetande.

Se hela granskningen här

Registret, med de integritetskränkande uppgifterna om kvinnor som anmält att de misshandlats, har funnits i över tio år. Som rutin har poliserna som arbetat med databasen gjort pappersutskrifter av det som står om kvinnorna i Excelfilerna. Där står förutom hur polisen arbetat i ärendet även kränkande kommentarer om målsägandena, till exempel "knepig", "krånglig", och "eventuellt förståndshandikappad". De här utskrifterna med anteckningar har sedan lagts in i en fysisk brottsofferakt som finns för varje kvinna i Södertörn - och det är här som forskningen kommer in i bilden.

Under perioden som registret funnits har både studenter och framstående forskare från Mittuniversitetet i Sundsvall suttit i Södertörns polishus och bläddrat i akterna. Den information som forskarna behövt för olika forskningsuppslag har sedan använts för att skriva vetenskapliga rapporter som presenterats vid konferenser och publicerats som artiklar i internationella tidsskrifter.

Bland annat baseras forskningen på de ifrågasatta riskbedömningar som polisen gjort om kvinnornas situation. Vår granskning visar att de här studierna saknar ett så kallat etikgodkännande, vilket de enligt etikprövningslagen behöver.

– Ja, det finns etiska tillstånd, det säger docent Susanne Strand som är en av forskarna.

Som gäller från 2012. Men före det hade ni inga tillstånd för att forska, ändå gjorde ni det. Hur kommer det sig?

– Den frågan vill jag hemskt gärna att du ställer till projektansvarig.

Men hur tänker du på att ni har forskat på material som rör människor, känsliga uppgifter, privata förhållanden, brottsdrabbade kvinnor, som ni inte haft tillåtelse att forska på?

Hallå?

– Ja, hallå ja. Jag ber dig ställa frågan till Henrik, som är projektansvarig.

Men ni har ju gjort er skyldiga till brott mot etikprövningslagen här. Hur tänker du kring det?

– Det är ju väldigt olyckligt om det skulle vara så. Det har ju aldrig varit vår tanke, säger Susanne Strand.

Henrik Belfrage är professor i kriminologi och en av Sveriges främsta inom hot- och riskanalyser för våld i nära relation. Han är medförfattare till de vetenskapliga artiklar som baseras på bland annat materialet från kvinnoregistret.

– Enligt min absoluta mening så är den typ av forskning som bedriver där att hänföra till kvalitetssäkring. Och där behöver man inget etiskt godkännande, säger Henrik Belfrage.

Men det är ändå forskning. Ni har skrivit vetenskapliga artiklar som publicerats i vetenskapliga tidsskrifter.

– Jajamensan, visst är det det. Vi använder vetenskapliga metoder och drar slutsatser som är vetenskapliga. Det är så etiskt att vi behöver inte ens gå till etikprövningsnämnden.

Hur känns det att ni i många år har forskat på det här materialet, om de här kvinnorna som har varit med om det de varit med om?

– Det känns väldigt bra, ska jag säga dig. En av de artiklar du nämner här, där fann man att fler personer fick mer skydd och hjälp, och i vissa fall till och med leva vidare. Så det känns fantastiskt bra, vill jag säga, säger Henrik Belfrage.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".