Kvinna har vinterkräksjukan och spyr i en toalettstol. Foto: Fredrik Sandberg/TT
Kvinna har vinterkräksjukan och spyr i en toalettstol. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Var femte person är immun mot vinterkräksjukan

Forskare: Mutationen skyddar även mot andra virussjukdomar
3:54 min

Vinterkräksjukan sprider sig som mest i februari. Men så många som en femtedel av befolkningen i Sverige slipper smittan. De har en mutation som gör dem immuna mot viruset som orsakar vinterkräksjukan.

Har du råkat ut för vinterkräksjukan? Eller är du immun? Har du testat dig? Kommentera!

Att vissa personer, så många som 20 procent att Sveriges befolkning, inte kan bli sjuka i vinterkräksjukan beror på att de inte kan utsöndra en viss molekyl där vinterkräksjukeviruset fäster.

– Vinterkräksjukan behöver den här molekylen för att infektera oss och göra oss sjuka. Har man inte den kan man inte bli sjuk, säger Johan Nordgren är forskare i virologi vid Linköpings universitet.

Hur kommer det sig att vissa personer har den här mutationen?

– Det vet man inte riktigt, men de flesta mutationer hos människor har ju kommit till som ett skydd mot infektionssjukdomar, säger Johan Nordgren.

Men hur många som är immun skiljer sig mellan olika länder. Just den här mutationen har man även undersökt på andra håll i världen och i till exempel Centralamerika har bara fyra procent av befolkningen den här mutationen jämfört med tjugo procent i Sverige.

– Förmodligen är det så att det tidigare fanns det dödliga infektionssjukdomar i Sverige som den här mutationen också skyddade emot och då kunde den här sprida i befolkningen. Men man vet inte vilka sjukdomar det var, säger forskaren Johan Nordgren.

Den som har den här mutationen kan också märka av att man även har ett skydd mot andra infektioner även om man inte är immun mot dem.

– Man har sett att den här mutationen ger ett visst skydd mot många andra virussjukdomar, mot influensa och andra virus som ger diarré. Men det är inte ett så totalt skydd som mot vinterkräksjukan, säger Johan Nordgren.

Men det finns en baksida också.

– Däremot verkar det ge en större risk att få bakteriella tarmsjukdomar om man har den här mutationen, konstaterar forskaren Johan Nordgren vid Linköpings universitet.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".