Malin Lundholm. Foto: Caj-Åke Hägglund
1 av 2
Malin Lundholm. Foto: Caj-Åke Hägglund
Johan Larsson, Emelie Westin, Johan Ander och Caj-Åke Hägglund är några i Demokraticirkeln. Foto Ulla Öhman/SR
2 av 2
Johan Larsson, Emelie Westin, Johan Ander och Caj-Åke Hägglund är några i Demokraticirkeln. Foto: Ulla Öhman/SR

Vem får bestämma över sitt eget liv?

Malin Lundholm: De säger att det inte går
1:05 min

Malin får inte flytta ihop med sin pojkvän på gruppboendet. Trots att den som har en utvecklingsstörning ska få bestämma över det allra mesta i sitt liv själv så är det ofta inte så i verkligheten.

Vad är din erfarenhet? Får man bestämma över sitt liv när man har en utvecklingsstörning? Skriv i kommenteringen - eller hör av dig till vår reporter ulla.ohman@sverigesradio.se

I en studiecirkel som Vuxenskolan arrangerat i Härnösand har en grupp unga vuxna med utvecklingsstörningar diskuterat på vilka områden de inte tycker att de har samma demokratiska rättigheter som andra. Ett av dem handlar om att få bo ihop med någon som man är kär i.

Malin Lundholm bor i ett gruppboende i Härnösand. I lägenheten under henne bor hennes pojkvän som hon umgås mycket med. Hon har uttryckt önskemål om att de två ska få flytta ihop men har fått nej.

Det säger att det inte går. Ibland är både personal och föräldrar emot. De är lite oroliga för oss och det är svårt att prata om giftemål och om att flytta ihop.

Det är väldigt få av de boende på gruppboendena som bor ihop trots att många har pojkvän eller flickvän. Just nu är det förmodligen inget par på gruppboendena i Härnösand säger Karin Högberg som är verksamhetschef för omsorgen om funktionshindrade i Härnösands kommun.

Hon säger att det kan finnas många problem med att flytta ihop men att det inte ska finnas något förbud. Den som vill flytta ihop bör komma överens om det med sin gode man, tycker hon. Men vem som bestämmer i slutänden om man ändå inte kan komma överens det är oklart, säger Karin Högberg.

Huvudprincipen är dock att personer med utvecklingsstörningar är myndiga. Den som fått en gode man har kvar sin rättshandlingsförmåga enligt lagen. Personen kan alltså själv fortfarande förfoga över sina tillgångar, ingå avtal och hantera kontakter med myndigheter.
Den gode mannens uppgift är att fungera som ett biträde åt huvudmannen och hjälpa till med de saker som den enskilde inte klarar själv.

Eftersom den enskildes rättshandlingsförmåga är intakt ska den gode mannen också alltid inhämta huvudmannens samtycke.

Andra områden som man diskuterat är jobben. Hur omöjligt det är att få ett riktigt jobb när man har en funktionsnedsättning och om låga dagersättningar. Rätten att jobba politiskt och rösta är andra områden där de inte upplever att samma demokrati gäller för dem som för alla andra. Mer om detta i P4 Västernorrland idag och imorgon.

DN Debatt tar idag också upp ämnet om möjligheten att bestämma över sitt liv. "Stoppa övergreppen mot funktionsnedsatta föräldrar” skriver sex forskare.  

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".