Räddningstjänsten: Finns inget att anmärka på

4:17 min

Räddningstjänsten i Jämtland, som anställt en profilerad nynazist inom den militanta, högerextrema organisationen Svenska motståndsrörelsen, ser inga skäl att säga upp personen.


Den 30-årige mannen, som varit aktiv inom flera extremrörelser, är anställd hos räddningstjänsten i en by i nordvästra Ångermanland. Den ångermanländska byn ligger ovanför Västernorrlands länsgräns. Brandstationen hör till Räddningstjänsten Jämtland där Micael Lundmark är förbundschef.

Vad säger du om att en av dina deltidsbrandmän är en aktiv nynazist?

– Det är svårt att ge ett entydigt svar. Förbundet vill inte bli förknippat med den typen av åsiktsyttringar eller ageranden. Samtidigt har vi i Sverige en demokrati och yttrandefrihet. Det är viktigt för oss att personen inte ger uttryck för sina värderingar i sitt tjänsteutövande utan gör det på sin fritid, säger han.

Kan du förstå att bybor tycker detta är obehagligt?

– Det kan jag förstå. Vi följer personen i fråga och det finns ingenting att anmärka på och han fungerar väl i rollen som brandman, säger Micael Lundmark.

Kan du vara säker att han gör det om han blir larmad till ett asylboende?

– Jag har svårt att värdera det. Vi har en konstant dialog med cheferna på den brandstationen. Så fort vi får en yttring eller händelse som kräver agerande från vår sida så kommer vi göra det.

Samtidigt finns också ett pågående arbete bland räddningsförbunden i Sverige. Arbetet handlar om jämställdhet och mångfald. Projektet har funnits i femton år och syftar till att öka mångfalden och andelen kvinnor bland räddningstjänsterna i landet – målet är att kåren ska spegla samhället. Bland annat ska räddningstjänsterna jobba med attityder bland personalen.

P4 Västernorrland har följt ett Youtube-konto och kan koppla det till 30-åringen.

Från kontot kommenteras ett skämtklipp som visar hur Borås räddningstjänst klätt ut sig och dansar till musik:

”Då vet vi att Borås räddningstjänst är en böghåla. Och detta kommer från en som också är brandman, fast i Norrland. Se gärna till att kvotera in lite negrer och kvinnor i 50-årsåldern som ’minsann också kan vara brandmän’, så är cirkeln komplett. Att skämma ut kåren under toner av negroid musik får vara er grej. Synd att ni skämmer ut oss andra också.”

Det är absolut inga åsikter som vi delar i förbundet. Vi kommer att försöka hantera det framgent. Vi jobbar aktivt för att bredda mångfalden bland personalen.

– Vi får ha ett samtal med individen i första hand, säger förbundschefen Micael Lundmark.

Hur går den människosynen ihop med räddningsförbundets arbete?  

– Det är inte förenligt. Men när vi anställt en person så är arbetslagstiftningen tuff och tydlig. Det krävs ganska starkt stöd för att man ska kunna säga upp en person. Vår uppfattning är att vi inte har tillräckliga skäl för att göra det. Vad vi kan göra idag är att ha samtal med personen och ifrågasätta den typen av yttranden som kan kopplas till tjänsteutövningen man har inom förbundets regi.

Hur stor vikt lägger ni vid personlig lämplighet bland personalen?   – Vi lägger vikt vid personlig lämplighet. Däremot har vi inte en väl fungerande rutin för att granska varje individ. Anställningarna sker i stor utsträckning på respektive brandstation av dem som jobbar där. Vi förlitar oss på deras bedömningar, säger Micael Lundmark.

Hur lämpligt är det att ni anställt en person som tillhör denna rörelse?

– Jag tycker det är direkt olämpligt och vi får se över våra rutiner så det inte upprepas, säger han.

P4 Västernorrland har försökt nå deltidsbrandmannen för att ställa frågor om hur han själv ser på sitt uppdrag i räddningstjänsten. Vi har ännu inte lyckats nå honom.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista