Agneta Svedberg, Helena Hultin och Aina Persson har barn som är i behov av särskilt stöd.
Agneta Svedberg, Helena Hultin och Aina Persson har barn som är i behov av särskilt stöd. Foto: Anna Ahlström/SR

Föräldrar vill se bättre stöd till elever med särskilda behov

3:27 min

Drygt 12 procent av alla elever i grundskolorna har någon form av särskilt stöd eftersom de riskerar att inte klara av skolan, enligt de senaste siffrorna från Skolverket. 

Vilka erfarenheter har du från hur det fungerar med särskilt stöd i skolan? Berätta i kommenteringen eller mejla p4vasternorrland@sverigesradio.se 

Samtidigt ser Skolinspektionen ofta att skolorna brister i arbetet med särskilt stöd och en ny rapport från Lärarförbundet visar att många elever blir utan det stöd de skulle behöva.

I en ny enkät från Lärarförbundet svarar sju av tio tillfrågade att kommunen de jobbar i inte gör tillräckligt för att stötta barn med särskilda behov. Flera föräldrar som P4 Västernorrland pratat med vittnar om att det krävs stort engagemang från föräldrarna för att få rätt stöd.

I Västernorrland handlar det om 2 440 elever som fick särskilt stöd läsåret 2013/2014. Helena Hultins, dotter som nu börjat årskurs fyra, har haft långa perioder då hon inte gått till skolan för hon har känt att skolan inte förstått henne. Det var först när hon fick sina diagnoser i våras, autism, språkstörning och ADD som hon fick rätt hjälp.

Vi ville ta hjälp av BUP, men dåvarande rektor sa att de ville försöka lite till men då hade de redan försökt i tre år.

Till sist gick Helena Hultin själv  till BUP och krävde en utredning och då visade det sig att dottern hade flera diagnoser.  

– Hon ville till skolan, men har inte orkat gå dit eftersom undervisningen inte var anpassad.

Idag går hon i årskurs fyra och det fungerar bra.

– Hon har fått en assistent som hon trivs bra med och har fått möjlighet att gå till ett rum där hon kan sitta i lugn och ro.

Det är flera föräldrar som har liknande berättelser om hur de fått kämpa för att få rätt stöd. Agneta Svedbergs son hade assistent under förskolan fram till årskurs tre, sedan togs assistenterna bort och han började må psykiskt dåligt.

– Vi bråkade oss till en ny utredning där det visade sig att han hade autistiskt syndrom. Då fick han byta skola.

Med rätt hjälp fungerar skolan bättre för sonen. Idag är han 15 år och går på Fokus, en skola i Härnösand, som är för elever med autism.

Aina Persson, som också har en son som har autism och ADHD, berättar också om hur den resurs som funnits under hela sonens skolgång plockades bort i årskurs fyra. Det gjorde att han slutade gå till skolan.

– De borde inte ha tagit bort resursen som fanns i klassen. Det var tydligt att frånvaron ökade när resursen försvann, säger hon. 

Aina Perssons son fick sedan anpassad studiegång, vilket innebar att han inte läste i samma takt som sina klasskompisar. Nu har han börjat årskurs sex och kommer också att få gå undan och få undervisning i en egen grupp. 

Flera av föräldrarna berättar också om att det finns en risk att föräldrar lägger skulden på sig själva när barnen inte fungerar i skolan. Carina Silva har en son som är åtta år och har autistiskt syndrom. När han gick i förskoleklass började han må dåligt, hamnade ofta i affekt. Men det dröjde ändå innan skolan reagerade och han fick någon diagnos.

–Jag hade en naiv tro på skolans kompetens. Men nu har jag förstått att de flesta i skolan inte kan så mycket om dessa barn.

Till en början lade hon en viss skuld på sig själv. 

Barnen blir stämplade som bråkiga, vilket man i vissa fall tar med sig hem. Det gjorde vi också. Vi blev bara strängare mot vår son, vilket inte var bra för honom.

Olika typer av särskilt stöd

Enskild undervisning eller särskilt undervisningsgrupp: Eleverna får undervisning utanför sin ordinarie klass, de går ifrån och får sin undervisning i en egen grupp eller helt själv.

Anpassad studiegång: När det inte räcker med enskild undervisning eller särskild undervisningsgrupp kan skolan gå ett steg längre och ta beslut om att anpassa studiegången. Det innebär att skolan tar bort vissa ämnen för eleven för att den ska kunna fokusera på andra ämnen. 

Studiehandledning på modersmålet: Ett sätt att stödja kunskapsutvecklingen hos flerspråkiga elever, nyanlända elever kan få detta. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista