Krångede kraftverk. Foto: Lotte Nord/SR
1 av 3
Krångede kraftverk. Foto: Lotte Nord/SR
Markägare Siv Gisseldahl i Tjärnviksdalen. Foto: Lotte Nord/SR
2 av 3
Markägare Siv Gisseldahl i Tjärnviksdalen. Foto: Lotte Nord/SR
Tjärnviksdalen. Foto: Lotte Nord/SR
3 av 3
Tjärnviksdalen. Foto: Lotte Nord/SR

Risk för dammras om Gesunden skulle tömmas

"Tar sjön en annan väg får vi ett Vild-Hussen 2"
4:20 min

Det hände för drygt 200 år sedan. Och det kan hända igen. Indalsälvens kanske svagaste punkt är några tjärnar i en dal precis vid sjön Gesunden i östra Jämtland. Risken för översvämning gör att avverkningsstopp gäller tills vidare. 

Bor du i närheten av någon av våra älvar? Oroar du dig för risken för översvämning, eller känner du dig säker? Berätta!

Skulle sjön tömmas genom dalen så skulle det bli flera meter vatten och Indalsälven skulle svämma över ner till Bergeforsen och Indalsälvens delta.

Hon och de 10-talet andra markägarna fick i somras totalstoppa alla skogsavverkningar på bergsslänterna runt Tjärnviksdalen. Skogsstyrelsen bedömde hela området så instabilt att det blev ett hastigt beslut att allt skogsarbete måste anmälas.

– Det ligger en död hand över området nu. Vi får ingen ersättning för det här, säger Siv Gisseldahl som har svårt att tro att sjön verkligen ska kunna bryta ny väg och torrlägga Krångede kraftverk ett par kiometer bort.

– Det skulle i så fall bli ett Vild-Hussen 2, säger hon och anspelar på Döda Fallet ett par mil nedströms där Magnus Huss 1796 med en mindre grävning i sanden fick Indalsälven att ta en annan väg förbi Storforsen och därmed kunde inlandets timmer flottas på älven betydligt enklare. Men att det skulle ske så hastigt och okontrollerat att Ragundasjön tömdes på några timmar, hade ingen räknat med. Den gången omkom ingen, men översvämningarna blev massiva och Indalsälvens delta förändrades för alltid. Bland annat skapades den ö där flygplatsen Midlanda idag ligger.

Stoppet mot avverkningar eller annan aktivitet, som att ta sand, har just nu ingen tidbegränsning. Det bekräftar Skogsstyrelsens Maria Strand i södra Jämtland. Skulle kunskapsläget förändras och underökningar visa att det finns fast berg i dalsänkan skulle risken för genombrott inte vara så stor. Då kan besluten, som fattats med Miljöbalkens stoppregeln som grund, komma att omprövas.

Idag vet ingen om det finns berg i dalgången eller om det är lösan sand. Frågan ligger nu på Näringsdepartementet för att få loss pengar till markundersökningar. Ragunda kommun ska enligt länsstyrelsen Jämtland göra en ansökan hos MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Länsstyrelsen konstaterar även att det är riskabelt att provborra i området. Så just nu står allt still.

Dessutom är det oklart hur vattnet rinner mellan tjärnarna i dalen. Mellan den stora sjön Gesunden, som också är Krångede kraftverks vattenmagasin, och den första av tjärnarna, Bodtjärnen, är det en till synes sandig landtunga på 50 meter. Om vattnet tar ny väg, vid översvämning, ett jordskalv eller jordskred är det förmodligen just här det händer.

– Gör vi markägare det minsta lilla i området får vi kraftiga böter. Men de som kör ut timmer från skogarna en bit bort på stora vibrerande timmerbilar, de får inga böter, säger Siv Gisseldahl bittert.

Det är ändå lätt att föreställa sig vad ett långvarigt regn skulle kunna innebära och något som oroar myndigheterna. Tjärnviksdalen är den urgamla älvfåran från slutet av istiden då inlandsisen drog sig tillbaka. Bodtjärnen, Mörttjärnen, Abborrtjärnen, Grönvattnet och Öratjärnen är rester från den tiden och de ligger på en sluttande rad i dalen. Öratjärnen med sin pittoreska badplats ligger sist och den har ett tillopp, men inget känt utlopp. Hur tjärnvattnet tar sig en kilometer ner till Indalsälven genom marken är ett mysterium.

Översvämningar är ett reellt hot mot samhället i och med ett våtare och varmare klimat. Länsstyrelserna och kommunerna sitter just nu med nya beredskapsplaner och kartor för att kunna agera om till exempel en älv svämmar över eller om en damm brister. Planerna ska vara klara vid årsskiftet. Därefter återstår kommunernas planeringsjobb med hur människor ska evakueras.

I Västernorrland har vi tre stora älvar: Indalsälven, Ljungan och Ångermanälven samt de nästan lika stora Moälven, Nätraån och Gideälven. Här finns närmare hundra vattenkraftverk. Bara Ångermanälvens elproduktion ger nästan en femtedel av Sveriges vattenkraftsel.

Ingen myndighet kan säga med hundra procents säkerhet att alla kraftverksdammar och älvflöden är helt säkra i alla lägen. Många dammar är byggda på 40- och 50-talet. Krångede till exempel stod klart 1936. Länsstyrelserna jobbar nu regionalt för samordnad beredskapsplanering för dammbrott. Underlaget står Vattenregleringsföretagen för tillsammans med Svenska Kraftnät. Ett helt nytt kartunderlag har tagits fram där man kan se hur älvvattnet breder ut sig vid höga flöden och massiva översvämningar.

En samkörning med SCB:s befolkningssiffror ger en skrämmande bild. Svämmar Indalsälven över påverkar det 1.094 personer - flest i Timrå kommun, det vill säga Bergeforsen. Om det blir ett dammbrott uppströms blir konsekvenserna ännu större.

Skulle sjön Gesunden ta en ny väg skulle det förmodligen ske efter stora regn och översvämningar så myndigheterna kan evakuera i god tid.

Hur stor sannolikheten eller risken är att något allvarligt verkligen ska hända med Indalsälven vet ingen. Men stoppbeslutet för Tjärnviksdalen vid Gesunden gäller tills vidare.


Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".