Kvinna på apotek.
Det skrivs ut allt mer antipsykotiska läkemedel till barn. Foto: Foto Hasse Holmberg/TT

Stor ökning av antipsykotiska läkemedel till barn

Lena Friberg Berglund: Bra behandling i vissa fall
2:25 min

Det skrivs ut allt mer antipsykotiska läkemedel till barn. Sedan 2009 har antalet förskrivningar inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, nästan fördubblats i Västernorrland. 

Barn- och ungdomspsykiatrins förskrivning av antipsykotiska läkemedel till barn har ökat från totalt 135 recept år 2009 till 266 recept förra året, visar statistik från Socialstyrelsen som programmet Kaliber i Sveriges Radio P1 tagit del av. Siffrorna visar också att det blir allt vanligare att yngre barn, 5-9 år, får antipsykotiska läkemedel. Det är framförallt barn och unga med funktionsnedsättning och aggressivitet som får den här typen av läkemedel.

– Man lär sig mer och mer om att detta är en bra behandling i vissa fall, säger Lena Friberg Berglund, tillförordnad verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin inom landstinget Västernorrland.

Flera experter varnar nu för riskerna med ökningen. En av dem är Håkan Jarbin, chefsöverläkare på BUP i Halland. Han sitter också i Läkemedelsverkets expertgrupp som just nu arbetar med att ta fram nya riktlinjer för att göra förskrivningen av neuroleptika mer patientsäker.

– Man vet ju också att riskerna ökar när man exponerar fler. Jag tror att kontrollerna inte sköts så bra som de bör skötas, säger han till Kaliber

Det finns en lång lista över biverkningar som exempelvis diabetes, rörelserubbningar, viktökning och påverkan på skelettet. 

Ett problem som Håkan Jarbin har sett är att de uppföljande efterkontrollerna - där man kontrollerar vikt, midjemått, blodfetter, blodsocker, motoriska störningar och andra biverkningar  - inte görs av alla läkare.

– Den mest utsatta gruppen patienter är de som flyttas runt mellan olika behandlingshem med täta läkarbyten. Det leder ofta till att de viktiga uppföljande kontrollerna inte görs.

Han menar att det är rätt att barn och ungdomar som är omhändertagna får mer mediciner än andra barn, eftersom de ofta har psykiska problem.

– Men att medicineringen antagligen sköts mindre noga än andra barns medicinering det är verkligen inte okej, säger Håkan Jarbin.

Enligt Lena Friberg Berglund följer BUP i Västernorrland patienten noga för att upptäcka eventuella biverkningar.

– Vi har riktlinjer för efterkontroll av biverkningar. Det är få patienter som medicinerar och vi följer dessa noggrant, säger hon. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".