Ulrika Hådén
1 av 3
Ulrika Hådén, lokalhistoriker, i Baggböle med en bild av hur där såg ut 1943. Foto: Lotte Nord, Sveriges Radio
Minnesstenen som restes 50 år efter lägret i Baggböle startades.
2 av 3
Minnesstenen som restes 50 år efter lägret i Baggböle startades. Foto: Lotte Nord, Sveriges Radio
Informationstavlan om Baggböle under andra världskriget är skriven på norska.
3 av 3
Informationstavlan om Baggböle under andra världskriget är skriven på norska. Foto: Lotte Nord, Sveriges Radio

Hemligt norskt militärläger med tusen man i Baggböle

"Baggböle är en del av världshistorien"
4:25 min

Världshistoria kan finnas på en översnöad lägda nära hälsingegränsen. Där minns ortsborna när norska motståndsmän tränade under andra världskriget.

Det är en bitande januarivind och nästan meterdjup snö i Baggböle någon mil väster om E4 längst i söder i länet. Baggböle är platsen och vägskylten har fått en liten norsk flagga på sig. Dessutom är broräcket över ån målat i rött, blått och vitt – de norska färgerna.

– Det gjordes under minnesceremonin som måste ha varit 1993, säger lokalhistorikern Ulrika Hådén som även då var på plats när minnesstenen restes med lokalbefolkning och krigsveteraner på plats.

Att Baggböle nu dyker upp igen beror på SVT-programmet om Revolver-Harry som kriminologprofessorn Leif GW Persson gjort. Han är en stor beundrare av Harry Söderman, så pass att han kallar honom för större än livet själv och Revolver-Harry har liknats vid en svensk Indiana Jones.

Baggböle inte känt bland skolbarnen

Under sin livstid var Harry Söderman känd som världens främste detektiv, hyllad som krigshjälte, beundrad som äventyrare. Då en storspelare på världsscenen, men nu märkligt bortglömd. Ungefär som Baggböle även om minnet av norrmännens träningsläger lever kvar hos de äldre ortsborna.

– Men nog är det konstigt att våra skolbarn inte får lära sig mer lokalhistoria, och särskilt när den är så intressant som här, säger Ulrika Hådén.

Informationen skriven på norska

Av barackerna som fanns då och där manskapet bodde de bistra sista krigsåren till 1945 syns inte ett spår. Under snön ska det finnas några skyttevärn men informationstavlan, skriven på norska, ger en fingervisning om den aktivitet som fanns.

– Lägret var hemligt och det fanns flera sådana läger i Sverige under sken av att det gavs polisutbildning. Harry Söderman var en stark kraft som såg till att norrmännen fick träning, säger Ulrika Hådén.

Elitsoldater för ett fritt Norge

I själva verket skulle de unga männen bli grillasoldater eller elitsoldater  för att Norge skulle blir fritt från den tyska ockupationen.

– Det hanns med annat också. Det blev flera bröllop så några blev kvar i trakten – och där borta fanns det ett kafé där ungdomarna samlades, säger Ulrika Hådén.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".