Brottsutredningar

Polisen vill ha rätt att topsa fler

1:57 min

Polisen gör för få topsningar. Det menar polisens nationella operativa avdelning som vill att lagen ska bli tydligare.

Det är förundersökningsledaren som beslutar om en brottsmisstänkt ska topsas, alltså om personens DNA ska tas för analys.

Polisen har sedan 2006 möjlighet att topsa alla som misstänks för brott som kan ge strängare straff än böter, och det är förundersökningsledaren som måste bedöma vilket straff hen tror brottet kan leda till för att ta beslut om topsning ska göras.

– En förändring som skulle vara positiv för oss är att vi rutinmässigt kan registertopsa alla som är misstänka för brott där fängelse kan följa.

– Att vi inte också behöver göra en lagföringsprognos och bedöma om det kommer att bli fängelse eller om det bara kan stanna vid böter, säger Håkan Wall, avdelningschef på polisens nationella operativa avdelning, Noa.

Noa skulle alltså gärna se en tydligare lag, som gör det möjligt att topsa alla som misstänks för brott som kan ge fängelse.

Inrikesminister Mikael Damberg säger att det i dag inte finns några planer på några förändringar i reglerna. Han menar att topsning är ett allt viktigare bevis och att polisen ska jobba systematiskt och målmedvetet för att göra fler.

Damberg säger att det handlar om att ge bra förutsättningar för enskilda förundersökningsledare att ta beslut när det gäller vilka som ska topsas.

– Jag är helt säker på att man med dagens moderna teknik kan komma längre i att ge enskilda poliser ett bra beslutsstöd för när man ska göra det och inte.

– Sedan måste man alltid följa över tid om lagstiftningen är tillräckligt skarp, eller om det behöver ytterligare åtgärder från regeringen sida, säger Mikael Damberg.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista