Konkurrens bland skolor ger kostnader

Allt fler elever går i friskolor. Sedan millenieskiftet har elevantalet på de fristående grundskolorna i Sverige fördubblats, och än mer på gymnasiet.

Fortfarande är det främst ett storstadsfenomen; en stor majoritet finns i de tre storstadslänen, men det sprider sig till mindre orter.

I Västernorrland finns 14 friskolor; åtta i Sundsvall, tre i Örnsköldsvik, två i Sollefteå och en i Härnösand.

Skogsnässkolan i Sollefteå kommun har för få elever, 17 stycken i dag, och Skolverket vill dra in bidraget, men skolan har överklagat beslutet.

I Härnösand har kristna Kastellskolan tidigare fått dispens på grund av för lågt elevantal, men nu har man 33 elever mellan förskoleklassen och årskurs nio och klarar av kravet för bidrag.

Enligt en studie som Skolverket gjort så har friskolorna inte lett till lägre kostnader.

För kommuner med många fristående skolor har kostnaderna totalt ökat. Det kan delvis bero på att kommunerna satsat extra för att höja kvaliteten, men även som en direkt följd av etableringen av friskolor. Ett flytande elevunderlag och ökade skolbyten innebär svårigheter för kommunerna att planera, vilket leder till ökade kostnader.

I kommuner med få friskolor har kostnaderna tvärtom minskat, enligt studien.

Skolminister Ibrahim Baylan har ofta kritserat friskolereformen. Den är en storstadsreform säger han till Radio Västernorrland och de friskolor som framförallt expanderar är så kallade koncernskolor, det vill säga stora koncerner som ser skolan som en affärsidé.

Baylan vill därför förhindra möjligheten att ta ut vinster i skolan. Eventuella vinster ska återinvesteras i skolan, säger Ibrahim Baylan.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".