Grisbonden Mathias Hellström på Stäholms gård utanför Köping intervjuas av Viktoria Holmgren.

Högsta beredskap för grissjukan

Samtidigt som den så kallade grissjukan sprider ut sig i södra Sverige intar grisbönderna här i Västmanland högsta beredskap för att på ett tidigt stadium försöka upptäcka om smittan spridit sig hit.

- Det är ju fortlöpande vid den dagliga skötseln då om man upptäcker några fruktsamhets störningar, omlöp, kastningar, svagt födda smågrisar och onormalt mycket grisfeber, säger Mathias Hellström som är grisbonde på Stäholms gård utanför Köping.

Det var i Skåne som grissjukdomen PRRS, i vardagligt tal kallad grissjukan, först upptäcktes. Samtliga grisar på de i dagsläget två smittade gårdarna kommer nu att slaktas för att förhindra ytterligare smittspridning.

Bönder som tvingas slakta grisar som drabbats av grissjukan får ekonomisk hjälp från staten att sanera sina bondgårdar, och även viss kompensation för inkomstbortfall.

Men Mathias Hellström menar att det vid eventuell smitta handlar om så mycket mer än bara en ekonomisk förlust.

- Det blir ju en svår produktionsstörning. Med mycket kastningar och omlöp, små grupper och svagfödda grisar. Det är ju synd om djuren också, för tillväxtgrisar kan ju även få hosta.

I dagsläget har inget fall av grissjukan konstaterats i Västmaland.

Grissjukan är ofarlig för människor och köttet från grisar som tvingats nödslaktas inte är farligt att äta, enligt Sten-Olf Dimander, veterinär på LRF.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".