västerås

Resistenta bakterier ökar

På Centrallasarettet i Västerås har en sorts motståndskraftiga tarmbakterier, VRE, påträffats hos elva patienter. En av patienterna har drabbats av blodförgiftning och fått vård på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Och antibiotikaanvändandet är stort i länet.

Förkortningen VRE står för vankomyecin resistenta enterokocker, det rör sig om bakterier som blivit resistenta mot en viss typ av antibiotika.

I Smittskyddsinstitutets nyhetsbrev EPI-aktuellt skriver de ansvariga för smittskyddet i länet att det tidigare bara har varit ett enda fall under hela 2000-talet i länet.

VRE är oftast harmlöst, men kan i enstaka fall leda till exempelvis urinvägsinfektioner och blodförgiftning.

Användandet av antibiotika ökar

Västmanland är det län där användningen av penicillin och andra typer av antibakteriella preparat ökar mest. Något som också gjort att antibiotikaresistensen brett ut sig.

- Varför det ökar kan jag inte säga, men jag kan säga att det ökar. Tittar man lite närmare på var det ökar, så är det inom öppenvården, alltså där man föreskriver recept. Det är användningen av penicillin till barn som i första hand ökar, men också användningen av urinvägsantibiotika framförallt till äldre ökar, säger Carina Westberg, apotekare och sekreterare i Läkemedelskommittén.

Läkemedelskommittén och nätverket STRAMA - Samverkan mot antibiotikaresistens - är oroliga över att användandet av penicillin och liknande fortsätter att öka i Västmanland.

Viktigt att sprida kunskap

Tillsammans försöker man därför sprida kunskap om infektioner och antibiotikabehandling, både till primärvården och till specialistvården. Dock även till allmänheten, för ofta förväntar sig patienter att få antibiotika utskrivet vid ett läkarbesök.

- Nyttan med att ge antibiotika till enklare infektioner är ganska marginell. Vid öroninflammationer vinner man egentligen ingenting. Det ger något snabbare läkning de första tre dagarna, men vid dag fyra så mår ett barn som har fått antibiotika och ett barn som inte fått det precis lika bra. Det säger Jan Smedjegård, smittskyddsläkare i Västmanland och ordförande i den lokala STRAMA-gruppen.

Som ett annat exempel berättar Jan Smedjegård vidare om bihåleinflammation, då är det också svårt att visa på att antibiotikan gör reell nytta. Vid en bakterieorsakad lunginflammation däremot, så krävs antibiotikabehandling.

För att i största möjliga mån undvika att bakterier blir antibiotikaresistenta handlar det alltså kort och gott om att hushålla med antibiotikan.

- Vi måste använda så lite antibiotika som möjligt, bara vid de tillfällen då det faktiskt är nödvändigt. Inte i onödan eller i sådana situationer då man kanske lika bra kan låta kroppen vara ifred, säger smittskyddsläkare Jan Smedjegård.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".