Eva Hallin och Kristina Svenman, anhörigstödjare i Hallstahammar, vill belysa anhörigvårdarnas situation.

Gör stordåd i det tysta - uppmärksammas med egen dag

Måndagen den 6 oktober är det Nationella Anhörigdagen. För tredje året i rad har Anhörigas Riksförbund utlyst en dag för att uppmärksamma dem som vårdar en anhörig eller närstående.

– Man vill lyfta upp anhörigvårdarna som finns och få fram vilket oerhört jobb de gör där hemma när de vårdar sina anhöriga, säger Eva Hallin, samordnare för anhörigstödjarna i Hallstahammar.

Anhörigvårdare kallas den som tar hand om en närstående som blivit gammal, sjuk eller funktionshindrad. Det kan vara en make eller maka, en vän, en släkting, ett barn eller barnbarn.

Hur många anhörigvårdare som finns runtom i Västmanland vet man inte. Mörkertalet är stort.

På Nationella Anhörigdagen uppmärksammas deras situation på olika sätt runtom i länet. Det erbjuds föreläsningar, debatter, olika konvent, caféverksamhet och annat.

Hur det känns och hur det är och fungerar att vårda en närstående upplevs naturligtvis olika.

Ofta innebär det ett heltidsarbete och att finnas tillhands dygnet runt - något som naturligtvis är både kroppsligt och känslomässigt påfrestande.

Det är också därför som Anhörigstödet finns, för inte sällan glömmer anhörigvårdarna bort att ta hand om sig själva.

I stället växer de in i rollen som den som vårdar och fokuserar på den anhörige 24 timmar om dygnet, förklarar Eva Hallin:

– När de kommer hit till oss på Anhörigstöd då vill vi fokusera på dem, pyssla om dem och påminna om hur viktigt det är att de tänker lite på själva också, för att orka fortsätta att vårda.

I Västmanland finns Anhörigstödsverksamhet i samtliga kommuner, och Nationella Anhörigdagen är också ett tillfälle för anhörigstödjarna att göra sig synliga.

Det är nämligen inte alls enkelt att nå ut till alla anhörigvårdare.

– Det är ju det som är svårt. Det är svårt att få tag i dem. Vi vet ju att det finns många, många fler därute, säger Kristina Svenman, anhörigstödjare i Hallstahammar.

– Vi vill ju att de ska se att vi finns, att det finns ett Anhörigstöd och att man kan få hjälp och stöd på olika sätt, avslutar Eva Hallin.

Jenny Berggren
jenny.berggren@sr.se 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".