Därför växte Västerås ifrån Arboga

På drygt 100 år har Västerås blivit tio gånger så stort som Arboga, men det kunde kanske ha blivit tvärtom. Det visar pågående forskning vid Mälardalens högskola.

Det är doktoranden i historia, Pia Lindberg, som nu börjar se hur Västerås förändrades på 1870 och 80-talen.

– Det skapades ett mer öppet klimat och det, menar jag, berodde just på att man tillät nya krafter att komma in i staden, som också då kunde röra runt litet grann i den här förstelnade maktstruktur som var rådande, säger hon.

I mitten av 1800-talet utvecklas Arboga betydligt mer än Västerås. Arboga har både järnväg och mekanisk verkstad medan Västerås får både det ena och det andra först på 1870-talet, men medan Arboga då nöjer sig med det man har börjar Västerås nu växa.

Båda städerna är vid den här tiden handels- och hantverksstäder och ungefär lika stora, 3-3500 invånare. Arboga har dessutom de båda bolag som senare blir Asea, men på 1880-talet väljer dessa bolag att flytta till Västerås, varför? Pia Lindbergs svar är bland annat att staden ger bolagen vad de kräver: bra tomtmark och säker kraftöverföring till de fabriker som ska byggas och att lokala handelsmän går in och satsar pengar men Lindberg pekar också på nätverk i staden och alltså öppenhet:

– Man har strategier för det här, man har jobbat för det här under 1880-talet för att förvandla Västerås från i huvudsak en handels- och hantverksstad till att bli en industristad.

Ett längre inslag med Pia Lindberg och en kommentar från Arboga kommuns näringslivssekreterare Hans Eklund finns att höra på sidan för vårt nyhetsmagasin Fokus i halvtimmarna 1400-1430 och 1430-1500 torsdag den 3 juni. Surfa in på: http://sverigesradio.se/cgi-bin/vastmanland/program/?ProgramID=245 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".