Rebecca Jensen och Ann-Sophie Hansson har jobbat med kulturprojektet för sjukskrivna. Foto: Monica Elfström/Sveriges Radio.

Kultur på recept mot psykisk ohälsa

"Konserter, utställningar, bio, teater"
1:34 min

Allt fler kvinnor, framförallt unga kvinnor, är sjukskrivna för psykisk ohälsa. Ett nytt sätt att försöka hjälpa dem tillbaka till arbetslivet, är kultur på recept, en modell som provats i Västmanland.

– Väldigt många kvinnor som har en form av utmattningsdepressioner, ja depressioner av olika slag. Det kan vara ångetstillstånd och så vidare, säger Ann-Sophie Hansson på landstinget Västmanland som är ansvarig för forskningsprojektet Kultur och hälsa.

– Vi vet utifrån befolkningsundersökningar att den psykiska ohälsan bland framförallt unga kvinnor ökar, så det gäller ju att försöka hitta sätt att återrehabilitera den här gruppen på så bra sätt som möjligt.

l slutet på september 2012 var 1 216 personer i Västmanland sjukskrivna för psykiska sjukdomar, enligt Försäkringskassans senaste statistik. I hela landet handlade det om nästan 44 000 personer. Tendensen är att den här gruppen utgör en allt större andel av dom sjukskrivna och kvinnorna större andel än männen. I projektet har man vänt sig till personer i Västerås med lättare psykisk ohälsa.

– Det har handlat om konserter, konstutställningar, bio och teater, säger Ann-Sophie Hansson.

Det har varit frivilligt att delta i projektet men det var svårare än man trott att få tag på folk. Man siktade på 300 personer men fick bara ihop 36. För många var tröskeln hög. Så här sa några av dom som ändå tackade ja:

"När jag postade kuvertet för att anmäla mig till projektet, skakade jag när jag gick från postlådan och ångrade mig direkt, men nu sitter jag här och det börjar kännas okej, som att jag gjort något bra"

"Jag kan inget om kultur och det känns väldigt främmande att vara här så jag hoppas att jag ska kunna vara med utan att det blir för mycket för mig"

Dom 36 som deltog fick gå på teater, bio och annat en gång i veckan under tio veckor. Eftersom dom blev så pass få att det inte skulle gå att få fram ett statistiskt hållbart resultat, satsade man istället på djupintervjuer. Rebecca Jensen gjorde intervjuerna:

– Framförallt gav det här dom ett kliv i rätt riktning, att ta sig ut, att komma vidare i sin situation. Många upplevde också att kulturen kunde ge upphov till mycket nya känslor, intryck, tankar. Det rörde upp mycket, både positivt och negativt, men att man på något vis kom vidare i sin rehabiliteringsprocess, säger Rebecca Jensen som gjorde djupintervjuerna.

Några exempel på uttalanden:

"En spinoff-effekt som var helt oväntad från min sida var att jag för första gången i mitt liv fick träffa andra "utbrända" kvinnor som jag kunde prata med om min egen situation..."

"...vid flera tillfällen blev jag så berörd av teater och musikföreställningar att jag äntligen kunde gråta. Under flera år har jag inte kunnat gråta alls men jag har äntligen fått access till sorgen och kan nu börja läka"

Projektets slutsats är att kulturaktiviteter kan vara bra för hälsan, ett komplement till annan rehabilitering, och att det ibland inte var så mycket kulturupplevelsen i sig som är det viktigaste, utan att få ingå i ett socialt sammanhang och träffa andra. Men kulturreceptet passar inte alla. Projektansvariga Ann-Sophie Hansson igen:

– Det passar naturligtvis dom som inte är främmande för kulturaktiviteter, där miljön inte är främmande. Däremot blir det förstås väldigt svårt för en grupp som det här är främmande för. För ska man då komma tillbaka och försöka närma sig något som är främmande, så tror vi nog inte att det är rätt insatser.

Vad krävs för att det ska bli verklighet? För att det här ska finnas på recept?

– Dels krävs det naturligtvis en politisk vilja och tro på det här och att man vill satsa på det. Men samtidigt så är det inte så stora kostnader det handlar om, utan det handlar egentligen om att få möjlighet till samverkan mellan myndigheter. Att hitta de här modellerna, att inte arbeta i sina stuprör.

–  Det är väl utmaningen, att se hur vi bygger samverkan kring de här individerna, för att de snabbast möjligt ska rehabiliteras tillbaka till arbete och hälsa, säger Ann-Sophie Hansson på landstinget Västmanland som är ansvarig för forskningsprojektet Kultur och hälsa.

Ansvarig politiker är vänsterpartisten och landstingsrådet Juha Rundgren, men om Kultur på recept fortsätter kan han inte svara på i dag:

– Jag törs inte säga något om det nu, jag har inte fått läsa rapporten och det måste nog utvärderas ordentligt. Vi får inte statistiskt säkerställt material, men jag är övertygad om att vi måste fortsätta forska kring detta så att vi är säkra på att det ger effekt. Personligen är jag det och vill se en fortsättning på det här, säger Juha Rundgren.

Få har ju varit intresserade under försöket, kan det tyda på att intresset är för lågt för den här typen av rehabilitering?

– Så kan det vara, men det är ju så nytt som tanke för oss inom vården och de patienter som kan vara föremål för det här och att man instinktivt säger nej. Men när det blir mer vedertaget så tror jag att patientgruppen ökar, säger han.

Om projektet blir permanent eller ej är idag oklart säger Juha Rundgren (V) landstingsråd med ansvar för psykiatrin. 

– Det måste utvärderas ordentligt och det var så litet underlag att vi får inte statistiskt säkerställt material. Vi måste fortsätta forska om det här så att vi är helt säkra på att det här ger effekt. 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".