1 av 2
Rojin Kolanc. Foto: Ninni Udén.
2 av 2
Rojin Kolanc. Foto: Ninni Udén.
Kultur

Västerås DJ Rojin Kolanc om att bli bemött utifrån sitt turkiska utseende och namn

"Man kan bli diskriminerad för vad som helst"
12 min

Rojin Kolanc kom till Sverige när hon var åtta månader gammal, hon ser sig som hälften svensk och hälften kurd. Det är inte alltid lätt att veta vad människor undrar när de frågar var hon kommer ifrån.

– I bland när folk frågar mig var jag kommer ifrån kanske jag tänker på var jag är uppväxt, för jag var bebis när jag kom hit, så jag har bott i Sverige hela mitt liv. Jag kom först till Avesta och sedan till Eskilstuna, det var där jag bodde och växte upp. Då tänker jag jag på det i första hand för jag minns ju inte något från spädbarnsåldern. Men så tänker jag att de kanske undrar om jag är kurd, berättar Rojin Kolanc.

Aldrig i DN:s historia har en kulturartikel blivit så delad i sociala medier som när Jonas Hassen Khemiris i ett öppet brev till justitieminister Beatrice Ask föreslog att de skulle byta skinn. Detta med anledning av att svenskar med utländsk härkomst, mörka ögon, mörk hy och icke svenskklingade namn behandlas annorlunda. Khemiri ger i sin artikel en rad exempel på situationer där han känt sig utpekad och diskriminerad, Rojin Kolanc känner igen sig och har liknande erfarenheter.

– Jag har alltid umgåts med tjejer som ser jättesvenska ut och ett exempel på när jag upplevt en skillnad i hur man blivit bemött är när man varit i klädaffärer tillsammans, berättar Rojin. Jag kan ha märkt att butikspersonalen kollat extra och kommenterat det till mina vänner när vi kommit ut ur butiken, men de i sin tur har inte märkt någonting. När det händer för tionde eller tjugonde gången har man ju känt att "gud vad konstigt". Men det är lätt att man nästan börjar förneka det, för jag skulle ju aldrig göra något kriminellt eller ta något.

Rojin berättar att under en "rasistvecka" i skolan så blev det tydligare vad det egentligen handlar om. De svenskar som hade ett typiskt svenskt utseende och kom från de lite finare områdena kunde inte känna igen sig i det som togs upp under veckan. Barnen som kom från mer invandrartäta områden kände däremot tydligt igen sig i det som diskuterades.

– Jag tycker att vi är svenskar. Blir vi svenska medborgare och bor här så är det klart att vi är svenskar. Nu med anledning av den här artikeln kanske många tänker att "nu klagar de" men det man kanske inte tänker på är att vi kan bli diskriminerade på ett sätt som en vanlig pursvensk med blont hår och blå ögon inte blir, och det gör lite ont.

Rojink Kolanc tror att det bästa sättet att bemöta olika människor på är att kommunicera på ett ödmjukt sätt och hon tillägger att hon tror att alla människor vill leva i harmoni.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".