Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/
Köping

Kalklinbanan blir inte byggnadsminne

Publicerat onsdag 27 mars 2013 kl 09.28
"Vi har inte hittat någon lösning för vem som ska äga och förvalta linbanan"
(1:36 min)
1 av 3
Kalklinbanan. Foto: Michael Berwick/Sveriges Radio.
2 av 3
Foto: Marcus Carlsson/SR Västmanland.
3 av 3
Knut Barr från föreningen Kalklinbanans Vänner. Foto: Mattias Forsberg/Sveriges Radio

Kalklinbanan mellan Vingåker och Köping kommer inte att byggnadsminnesförklaras. Det har länsstyrelserna i Västmanland och Sörmland beslutat.

Det finns ingen långsiktig lösning för förvaltning och finansiering av den 42 kilometer långa kalklinbanan enligt beslutet. Däremot ska anläggningen och verksamheten dokumenteras för eftervärlden.

Ägaren Nordkalk har tidigare gjort klart att man inte är intresserade av att äga och förvalta linbanan vid en eventuell byggnadsminnesmärkning och som läget är idag finns inte heller någon annan som vill ta på sig ansvaret att äga och underhålla banan, enligt länsstyrelserna.

– Det som har varit avgörande är att vi inte hittar någon lösning för vem som ska äga och förvalta linbanan på lång sikt, säger Christer Alzén, enhetschef på samhällsbyggnadsenheten på Länsstyrelsen i Västmanland.

Nordkalk planerar att riva banan men först ska den alltså dokumenteras.

– Vi har fört diskussioner med "Kalklinans vänner" och vi kommer att stödja dom med pengar för att kunna göra en dokumentation om anläggningen, säger Christer Alzén.

Beskedet om att kalklinbanan inte byggnadsminnesmärks och förmodligen rivs redan under våren togs emot med besvikelse av Knut Barr, kassör i föreningen "Kalklinbanas vänner".

– Det här känns inte alls bra. Vi hade hoppat på en byggnadsminnesförklaring, men tyvärr har de inte hittat någon bra lösning för att kunna bevara linbanan.

Föreningen "Kalklinbanans vänner" menar att linbanan har en unik ställning inte bara i Sverige, utan i hela Europa då banan är den enda i sitt slag och den längsta som finns i fungerande skick. Kalklinbanan mellan Forsby och Köping är enligt Knut Barr ett viktigt industrihistorisk monument som bör bevaras.

– Det är en unik transportanläggning. Dessutom är den ett landmärke för alla som passerar genom länet. Den är också industrihistoriskt intressant då den var en viktig del i "miljonprogrammet" på 60 och 70-talet då banan transporterade kalk som i projektet blev cement som sen användes till byggnationerna.

Knut Barr och hans vänner i "Kalklinbanans vänner" tycker att linbanan är så pass värdefull att staten borde gå in med pengar för att rädda kalklinbanan till eftervärlden.

– Det läggs massor med pengar på att bevara det ena slottet efter det andra. Det finns massor av slott, men det här är helt unik. Det här är ju den enda i sitt slag i hela Europa. Det här är ett riksintresse där staten borde gå in och se till att kalklinbanan bevaras, säger Knut Barr på Kalklinbanans vänner.

Kalklinbanan byggdes 1941
för att forsla kalksten från brottet i Forsby till kalkfabriken i Köping. Där tillverkade man bland annat cement till bostäder och försvarsanläggningar.

Kalklinbanan användes av företaget Nordkalk fram till 1997 då den togs ur bruk eftersom den inte längre var lönsam. Banan är 42 kilometer lång och består av 235 stolpar som bär linorna. När den togs i bruk var den världens längsta linbana.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".