Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på https://kundo.se/org/sverigesradio/

Nytt virus drabbar påskalammen

Publicerat fredag 29 mars 2013 kl 10.20
"Många har drabbats väldigt hårt"
3:19 min
Schmallenbergviruset har drabbat omkring 20 procent av det svenska lammbeståndet. Det orsakar missbildningar på foster och dödfödslar. Foto: AP Photo/dpa, Ingo Wagner/Scanpix

Varje påsk råder det brist på svenskt lamm i de svenska köttdiskarna, men i år blir bristen större än vanligt. Anledningen är att många får drabbats av det nyupptäckta Schmallenbergviruset och fått dödfödda eller missbildade lamm. Det finns gårdar som i vinter förlorat uppemot 40 procent av sina lamm, enligt fårbonden Tomas Olsson i Kungsör.

– Många har drabbats väldigt hårt med missbildade och dödfödda lamm upp till 40 procent, medan andra inte alls har drabbats, säger fårbonden Tomas Olsson i Kungsör, som också är ordförande för organisationen Lammproducenterna.

Det är ett svidknott som sprider Schmallenbergviruset.

– Exakt hur mycket det här har spelat in på den svenska vårlammsproduktionen finns det inga exakta siffror på, men uppåt 20 procent mindre lamm på den svenska marknaden pratar man om i alla fall, säger Tomas Olsson.

I matvaruaffärerna har det inte märkts riktigt än. Det brukar vara brist på svenskt lamm på påsken, enligt ICA:s färskvaruchef Dan Jacobson:

– Det brukar vara en viss brist på lamm under påsk för att det är rätt så stor andel av årets totala lammförsäljning som sker nu, så normalt sett har vi en liten brist under påsken på svenskt lamm.

Det är under påsken som vi äter mest lamm. Ungefär 30 procent av den totala årskonsumtionen har vi till påsk. Men egentligen är det inte bästa tiden för lamm, menar både Dan Jacobson och lammproducenterna.

Den som vill ha svenskt färskt lamm till påsk, köper lamm som har växt upp inne i stallar och inte fått gå ut, säger fårbonden Tomas Olsson i Kungsör:

– De går ju inne på stall här på stora ströade boxar.

Tomas Olsson står mitt bland sina nyfödda lammungar på gården i Kungsör. Det är vanligast att lamm föds nu på våren och slaktas på hösten, så att de får gå ute och beta, säger han.

– Den traditionella lammproduktionen, det är ju en lamning nu på våren. De kommer ut på det här späda näringsrika gräset, där tackorna mjölkar bra-

– Du får lammen att växa som de ska under hela sommaren, det är en enkel produktion där du har mindre jobb mot de här lammen som vi slaktar nu till påsk.

– De är oftast födda i december januari och vi har ju de djuren inomhus för vi har inget bete, säger Tomas Olsson.

Men det är alltså nu i påsk konsumenterna vill äta lamm, vilket gör att allt fler bönder föder upp lamm på vintern och slaktar på våren.

Lamm är den köttsort där den svenska efterfrågan och konsumtionen ökat mest. Vi äter nästan dubbelt så mycket lammkött nu som år 2000. Samtidigt har den inhemska produktionen knappt ökat.

Idag är bara 35 procent av allt lammkött som säljs svenskt, mot över 70 procent år 1994. Då, med EU-inträdet, började allt mer billigt importerat lamm konkurrera ut det svenska köttet.

På ICA är normalt omkring 60 procent av lammköttet importerat, och nu till påsk när efterfrågan ökar är andelen ännu större, enligt färskvaruchefen Dan Jacobson:

– Det finns inte svenskt lamm så det räcker, så vi täcker upp säsongsmässigt med importlamm från framförallt Nya Zeeland, men också från Irland.

Den som vill ha svenskt lamm på påskbordet måste skynda sig. Även om det fortfarande går att få tag i så är fårbonden Tomas Olsson orolig för framtiden.

– Jag har inte drabbats så hårt, jag har egentligen bara haft fyra dödfödda lamm under säsongen, men däremot känner jag en större oro inför kommande säsonger om vi får en ytterligare minskad produktion till följd utav det här, säger fårbonden Tomas Olsson i Kungsör.

Fakta: Schmallenbergviruset

Schmallenbergviruset drabbar idisslare med symptom som feber och diarréer. Det upptäcktes första gången 2011 hos mjölkkor i Schmallenberg i tyska Nordrhein-Westfalen, och har sedan dess spritt sig med svidknott över den europeiska kontinenten.

De första svenska fallen upptäcktes i Blekinge hösten 2011. Ett år senare hade smittan spridits över hela Sydsverige och långt uppåt Norrlandskusten.

Vuxna djur får inga sjukdomssymtom, men dräktiga djur som smittats har fött missbildade eller dödfödda ungar.

Det finns ännu inget läkemedel eller vaccin mot viruset, som tidigare hade anmälningsplikt, vilket innebar att misstänkta eller konstaterade fall inte längre måste rapporteras till Jordbruksverket. Nu nu är viruset nu är så utbrett i landet att anmälningsplikten är borta.

/Källa: Jordbruksverket/

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".