Typisk syn på landsbygden?

Västmanland bra på att utveckla landsbygden

Det är stora skillnader mellan länen när det gäller planer för landsbygdens tillväxt.

Men Västmanland framstår som ett lysande exempel på en lyckad landsbygsutveckling, enligt en rapport från Glesbygdsverket.

En genomgång som Glesbygdsverket gjort visar att det skiljer mycket mellan länen när det gäller planer för landsbygdens tillväxt.

Det handlar bland annat om frågor om service och om skillnader i villkor mellan könen för dem som bor i glesbygd.

Bäst på att ta med landsbygdsfrågor i sin planering är man enligt Glesbygdsverket i Dalarna, Västmanland, Gotland, Kalmar och Jämtlands län. 

Charlotta Heimersson, som är landsbygdsutvecklare inom näringslivsenheten på Länsstyrelsen i Västmanland, har arbetat med ett projekt sedan år 2002.

Hon tycker att man har lyckats bra. Man startade med elva rådslag - ett i varje kommun i länet - och utifrån vad som kom fram där har man fortsatt med olika insatser för att stötta utvecklingen på landsbygden.

Ett lyckat exempel på satsningar ”på landet” är lanthandeln i Valskog, som just idag öppnar igen. Den lades ner för ungefär ett år sedan, eftersom den inte gick runt ekonomiskt.

Frågan är vad valskogsborna kan förvänta sig för stöd för att få behålla sin lanthandel den här gången...

Det pågår just nu ett projekt - med stöd av bl a EU - för att stötta lanthandlarna i länet, men till syvende och sist handlar det om att de boende i Valskog verkligen handlar i sin butik, enligt Charlotta Heimersson:

- Bygdens befolkning måste ju inse att: ”Ska vi ha en butik kvar, så måste vi handla där!”

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".