1 av 3
Studentmössan hamnar ofta på ungdomar från välbeställda och välutbildade hem. Foto: Erik Svensson/TT.
2 av 3
Carina Johansson (FP)styrelseledamot på Östsam. Foto: Raina Medelius/Sveriges Radio
3 av 3
Fredrik Sunnergren på Östsam. Foto: Raina Medelius/Sveriges Radio

Avhopp från gymnasiet en klassfråga

"Invandrare klarar sig inte sämre än svenskfödda"
1:58 min

Sociala och ekonomiska faktorer påverkar i hög grad om ungdomar fullföljer gymnasiet. Det spelar mindre roll om man är född i Sverige eller utomlands, visar undersökningar i bland annat Västmanland.

Regionförbunden i Västmanland, Sörmland, Örebro och Östergötland har tagit fram statistik för ungdomar som började gymnasiet mellan år 2004 och 2008.

Undersökningen omfattar elever i ett 50-tal kommuner i Västmanland, Sörmland, Östergötland, Örebro län och Uppsala län. Siffrorna har sedan sammanställts av Regionförbundet Östsam.

– Har man max otur så har man en ensamstående förälder med låg utbildning och låg inkomst, eller försörjningsstöd, som bor i en hyresrätt i ett miljonprogramsområde. Då har man rätt så dåliga förutsättningar för att klara skolan, säger Carina Johansson (FP), styrelseledamot på Östsam med ansvar för frågor om utbildning.

Utredningen visar också att elevernas etniska bakgrund är oviktig i sammanhanget, såvida man inte är precis nyanländ till Sverige.

– I den här studien så ser vi ju att invandrare inte klarar sig sämre i skolan än svenskfödda, säger Fredrik Sunnergren som jobbar med statistik och analys på Östsam.

I undersökningen har man inte tittat på orsakerna till avhoppen utan på de socioekonomiska faktorerna kring ungdomarna. Man har också tittat på hur många som hoppar av gymnasiet och funnit att det varierar mellan 10-37 procent mellan de olika kommunerna.

Fredrik Sunnergren på Östsam menar att undersökningen också visar att de socioekonomiska faktorerna ärvs vidare genom gymnasieavhoppen.

– När man ser att det är de grupper som har det svårast i samhället generellt,  när det är deras barn som inte klarar skolan, så förs ju problematiken vidare till nästa generation.

Men personlig begåvning har ju också en roll?

– Man får ju komma ihåg att vi pratar om grupper och säger ingenting om en enskild individ här, säger Fredrik Sunnergren.

– Vi har också sett i den här undersökningen att de som klarar grundskolan också klarar gymnasieskolan i de flesta fallen. Så grundskolan är knäckstenen, kan man säga, säger Carina Johansson.

– Vi behöver börja jobba med barn och ungdomar mycket tidigare. Det är för sent att börja i gymnasiet. Det hjälper nog inte hur mycket pengar vi än pumpar in där, säger Carina Johansson (FP) styrelseledamot på Östsam med ansvar för frågor om utbildning.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".